Slopad förmögenhetsskatt, avskaffad fastighetsskatt, sänkt statsskatt och sänkt skatt för den som arbetar. Det var huvudingredienserna i den moderata skattepolitiken, Bo Lundgrens trumfkort i valet 2002. Men efter valfiaskot betraktades hårdsatsningen på sänkta skatter som ett stort misslyckande.
”Hanteringen av skattefrågan har varit förödande dålig. Man kan inte börja med att säga att skatterna ska sänkas med 130 miljarder. Språkbruket måste vara ett annat”, sade bland andra Anders Sjölund, ordförande i partiets valberedning.
När det är dags att göra bokslut över mandatperioden 2006–2010 kan man konstatera att Fredrik Reinfeldts skattepolitik i stort sett är en karbonkopia av Bo Lundgrens, med undantagen att förvärvsavdraget döpts om till jobbskatteavdrag och att hela fastighetsskatten inte är borta.
–Det är mycket imponerande, säger Gunnar Hökmark.
Han är numera Europaparlamentariker. 2002 var han ekonomisk talesman för M och en av dem som lade grunden för skattepolitiken, även om Lundgren själv drev upp slutsiffran.
Har de Nya moderaterna i princip gjort det som de gamla moderaterna ville?
–Jag tror inte det är någon skillnad på viljan att sänka skatten. Det där är en indelning som jag inte köper rakt av, att det skulle finnas någon skillnad mellan de nya och de gamla, säger Gunnar Hökmark.
Inriktningen har, menar han, hela tiden varit att sänka skatten ”med en tyngdpunkt på den vanliga inkomsttagaren”.
–Vad vi har gjort nu är något som är remarkabelt. Vi har sänkt skatterna på ett sätt som har ökat vanliga hushålls sociala trygghet och sett till att vi har klarat balansen i de offentliga finanserna och hanterat sysselsättningen i en rätt omskakande kris.
Bo Lundgren är idag chef för Riksgälden och vill inte kommentera regeringens politik.
Alliansregeringen har en bit kvar till de 130 miljarder som utlovades 2002. Jobbskatteavdraget har under de här åren varit den stora satsningen till en kostnad på cirka 75 miljarder.
Det är svårt att få en heltäckande redogörelse för regeringens skattesänkningar. Riksdagens utredningstjänst har dock gått igenom skatteförändringar som rör individer på Socialdemokraternas uppdrag. Till den listan har SvD lagt skattesänkningen för pensionärer som kommer vid årsskiftet, samt sänkningen av arbetsgivaravgifterna, sänkt bolagsskatt och nedsatta sociala avgifter för ungdomar.
Drar man bort de skattehöjningar, som gjorts för att finansiera en del av alla sänkningar, hamnar slutsumman för regeringen Reinfeldt på runt 100 miljarder i skattesänkningar. Hur mycket det är jämfört med andra länder vågar Mats Dillén, chef för statliga Konjunkturinstitutet, inte svara på:
–Min känsla är att det är förhållandevis stora skattesänkningar, men det är inte en så lätt fråga att besvara, man måste ha en god inblick i olika länders skattesystem för att kunna jämföra.
Klart är att skattekvoten, skatternas andel av BNP, har sjunkit rejält under regeringens mandatperiod: från 49 procent till 47,2 procent i år.
Fredrik Reinfeldt hade hoppats att den skulle ha sjunkit till 45 procent till hans 45-årsdag. Reinfeldt fyller 45 redan i år, mitt under valrörelsen, så det målet får han stryka från sin lista. Han får nöja sig med att skattekvoten tar ett rejält kliv nedåt nästa år. Enligt Konjunkturinstitutets prognos ligger den då på 46,2 procent.
