Det har gått 400 år sedan Galileo Galilei byggde sitt första teleskop. Tuben, som lånats ut av Istituto e Museo di Storia della Scienza i Florens, lyftes i veckan med vithandskade händer in i en glasmonter av en tillrest italiensk delegation.

– Teleskopet är en av de absolut viktigaste delarna i vår samling. Nu är museet i Florens stängt för renovering men när vi öppnar i april ska det vara på plats, säger Laura Manetti.– Då byter vi namn till Museo Galileo. Vi har de enda originalinstrumenten som överlevt från Galileos tid!

En poliseskorterad kurir transporterade dyrgripen – försäkrad till nära 26 miljoner kronor – till Stockholm i en metallbeslagen trälåda. Inuti vilade stjärnkikaren inlindad i en prasslig duk och i ett hölje av gråsvart frigolit.

Galilei kunde med en förstoringsgrad upp till 30 gånger från och med hösten 1610 upptäcka solfläckarna, kratrar på månen, att Jupiter har fyra månar och Venus olika faser.

Upptäckten att solen inte kretsade kring jorden, då sedd som världsalltets centrum, var minst sagt en het politisk potatis. 1616 avkrävdes Galilei ett löfte till Vatikanen att enbart tala om den kopernikanska läran som en matematisk hypotes, inte en absolut sanning.

Det dröjde ändå till 1632, när han i boken Dialogo diskuterade teorier om tidvattnet och jordens rörelse, innan backlashen kom. Han ställdes inför inkvisitionens domstol och dömdes till livstids fängelse som senare omvandlades till husarrest.

Han kunde ändå färdigställa sitt viktigaste vetenskapliga verk, Samtal och matematiska bevis rörande två nya vetenskaper.