Den senaste investeringen kostar 210 miljoner kronor och ska vara klar 2013. Då kommer alla spärrar i tunnelbanan att ha bytts ut mot 1,8 meter höga glasdörrar. Den och andra satsningar förklaras med att tjuvåkningen kostar SL mycket pengar. Men i flera år har uppgifterna om hur stort fusket är varit baserade på lösa uppskattningar.

–Vi hade ingen säker siffra, utan det fanns lika många åsikter som anställda på SL om hur stort fusket var, säger Thomas Silvander, affärsansvarig för intäktssäkring på SL.

I de underlag som har legat till grund för politiska beslut har kostnaden varierat kraftigt. I en rapport från 2008 bedömde SL att kostnaden för fusk och svinn kunde vara mellan 60 och 335 miljoner kronor om året. I januari 2010 uppskattades fuskåkningen till mellan 100 och 200 miljoner kronor.

Förra året gjordes för första gången en grundlig analys av fusket av en oberoende konsult. Då bedömdes siffran för fusk och svinn vara omkring 350 miljoner kronor.

–Först då kände vi oss trygga med siffran. De andra siffrorna får vi nog erkänna att de har varit tagna med fingret i luften, säger Thomas Silvander.

Varför är de här siffrorna säkrare?

–Konsulten har gjort omfattande beräkningar av exempelvis vad en fuskare skulle ha köpt för biljett om han eller hon inte hade fuskat. Den är mycket mer omfattande än tidigare mer ytliga beräkningar, säger Thomas Silvander.

Kostnaden för kampen mot fusket ökar för varje år. Men om det får fusket att minska är inte klart.

–Det som jag har hört hittills är att känslan är att själva fusket är detsamma. Sedan har antalet resande ökat, så då blir det ju en procentuell minskning. Det har i alla fall inte ökat, säger Thomas Silvander.

Både oppositionen och landstingsrevisorerna har varit kritiska mot att beslut fattas på osäkert underlag. Socialdemokraterna tycker inte heller att den senaste rapporten är tillräckligt bra.

–Tyvärr är jag inte övertygad om att vi har alla fakta på bordet. De siffror vi har fått presenterade har inte gått att kontrollera, säger Erika Ullberg (S), andre vice ordförande i trafiknämnden.

Enligt den senaste rapporten ska de nya höga glasspärrarna minska fusket med 40–50 procent. Det är baserat på mätningar vid de spärrar som finns på Slussen och Stockholms södra. Men Erika Ullberg litar inte på siffrorna.

–Om jag visste att de höga glasdörrarna var lösningen på problemet och att plankningen skulle utebli, då hade jag varit trygg med åtgärden. Men det har ingen kunnat leda i bevis, säger hon.

Miljöpartiet vill plocka bort spärrarna helt och ha fler kontrollanter i stället.

–Man måste titta på vad vinsten är. Jag tror att den måste vara jättelåg. Tittar man på Berlin och Köpenhamn, där man har öppna spärrsystem, så har de inte högre andel plankning enligt de beräkningar som finns, säger Yvonne Blombäck (MP).

Trafiknämndens ordförande Christer G Wennerholm (M) vill inte svara på SvD:s frågor i en intervju, men skriver i ett mejl att han tycker att det nuvarande underlaget är tillräckligt bra för att använda som grund till beslut.