Varifrån kommer skinkan? Thomas Samuelsson, butikschef på Hemköp vid Klarabergsgatan i Stockholm ringer upp en leverantör för att reda ut frågan. Han välkomnar en tydligare märkning.
Mat i förpackningar med blågula vimplar och texter som uppmanar ”Köp svensk kvalitet” kan lika gärna innehålla kött från Tyskland, Irland eller Sydamerika.
– Jag har själv blivit lurad. Jag trodde att jag hade svensk skinka i kylen som i själva verket var tysk. Det är lurendrejeri och inte acceptabelt att sätta blågula vimplar på något som inte är svenskt, säger jordbruksminister Ann-Christin Nykvist.
Efter en rad anmälningar från vilseledda konsumenter har hon fått nog. Vid dagens regeringssammanträde får Livsmedelsverket i uppdrag att leda en landsomfattande raid mot tillverkarna för att rensa ut de vilseledande signalerna.
– De ska gå igenom hur det fungerar och ingripa mot det som är olagligt. Visar det sig att det finns en gråzon så kan jag tänka mig att se över reglerna, säger Ann-Christin Nykvist.
Hon anser att handeln har ett stort eget ansvar. För att understödja detta får Livsmedelsverket också i uppdrag att bedriva en informationskampanj för att öka kunskaperna.
En studie från samarbetsorganet Matvalet visade nyligen att sju av tio konsumenter ville veta varifrån köttet kommer. Och Ann-Christin Nykvist säger att hon tänker driva frågan om obligatorisk ursprungsmärkning då EU inom kort inleder en översyn av sina märkningsregler.
Men parallellt med detta vill hon skynda på arbetet med en frivillig ursprungsmärkning.
– Det finns bra riktlinjer redan i dag som branschen kan ta till sig. Jag tänker bjuda in alla aktörer till en dialog under våren för att diskutera hur vi ska komma fram fortare, säger Ann-Christin Nykvist.
I dag är det bara ägg och färskt nötkött som, enligt en EU-förordning, behöver märkas med ursprungsland.
I övrigt gäller Livsmedelslagens regler mot vilseledande marknadsföring som bland annat säger att svenska flaggor inte får pryda importerade varor. Den regeln har nu kringgåtts genom att producenter i stället satt blågula vimplar eller färgade band på förpackningarna.
– Regler är till för att följas och man får självklart inte vilseleda konsumenter. Det är dessutom fråga om en illojal konkurrens som går ut över de producenter som sköter sig, säger Åke Rutegård, vd i branschorganisationen Kött och charkföretagen.
Ett av de företag som pekats ut är Pärsons som satte en svensk vimpel på smörgåsmat som innehöll tysk kalkon, något som framgår av en mikroskopiskt liten text.
– Vi har tagit bort vimpeln från kalkonförpackningen. Men vårt varumärke är starkt associerat med svenskhet och därför tänker vi nu ändra så att det framgår mycket tydligt att kalkonen är från Tyskland, säger Bengt-Göran Andersson, försäljningschef på Pärsons.
Andra företag som uppmärksammats under året är Melkers för en svensk vimpel på tyskt kött och Sven P för texten ”Svensk kvalitet och matglädje” även då innehållet var från Tyskland och Irland.
Däremot kan det bli svårt för Livsmedelsverket att komma åt andra vanliga men mer diffusa begrepp som ”Eko-kött”.
– Det kan ge intryck av att gården ligger i närheten men ordet Eko säger ingenting om ursprunget. Eko kan vara ett ganska vitt begrepp och uppfyller man Krav-reglerna så skriver man ju det, säger Joakim Hedberg på miljöförvaltningen i Stockholm som ansvarar för kontroll av importerat kött.
