Fusk och fel för 80 miljarder i EU

Holland, Storbritannien, Finland och Sverige har redan inlett kampen för att få en bättre budgetkontroll. De fyra länderna lovar att dokumentera hur EU:s pengar används inom det egna landet och agera om man upptäcker fel eller rent fusk med exempelvis pengar från de regionala strukturfonderna eller jordbruksstödet.

– Det rör sig om otroliga summor som betalas ut och 80 procent av EU:s budget administreras av medlemsländerna. Alla länder måste ha en egen kontroll av hur EU-pengarna används. Sedan är det upp till oss att både ha en topplista över länder som sköter sig och att varje år ställa de andra länderna i skamvrån, säger moderaternas EU-parlamentariker Christofer Fjellner.

Inom EU finns redan ett mål på att de felaktiga utbetalningarna ska minska till högst två procent av EU:s budget, från nästan 80 miljarder till omkring 30 miljarder kronor. Men det går trögt med att närma sig målet och det är också sällan som EU agerar mot länder som antingen brister eller struntar i kontrollen av bidragen. På senare år är det bara Grekland, Rumänien och Bulgarien som straffats.

– Vi måste agera tuffare och i värsta fall frysa bidragen helt till länder som upprepade gånger visar att de inte tar den här budgetkontrollen på allvar. Har ett land mer än två procents fel på utbetalningarna så ska det påverka nästa års bidrag och misstänker man att det satts i system att fuska med bidragen ska man gå in med en stämning mot landet, säger Christofer Fjellner, som igår talade inför elever på Värmdö Gymnasium vid Gullmarsplan.

Även bland övriga svenska partier vill man nu att EU-parlamentet tar täten för att börja ta i med hårdhandskarna mot länder som inte tar revisionsfrågorna på allvar.

– Man kan hålla inne bidrag, ha nationella skadestånd eller helt enkelt stoppa bidragen till ett medlemsland som slarvar medvetet eller omedvetet. Är det bedrägerier ska man driva frågan rättsligt och kräva pengarna tillbaka. Men det är nog ett mödosamt arbete. Bara fyra av 27 länder vill driva på frågan och tyvärr är det väl inte så svårt att räkna ut varför de andra 23 länderna bromsar all kontroll, säger Lena Ek (C).

Göran Färm (s) vill också ha upp en diskussion om att strypa pengaflödet och banta anslagen för att sätta press på medlemsländerna.

– Det är fullständigt obegripligt att man inte bryr sig mer om hur skattebetalarnas pengar används, säger han.

Kristdemokraterna som i går presenterade en lista med förslag för att komma åt fusket med EU-medel vill förenkla reglerna och ha gemensamma europeiska straffbestämmelser om bidragsbrott. Dessutom vill partiet att även myndigheter, kommuner och företag som döms för att ha fuskat till sig pengar inte ska få några nya EU-bidrag under en viss tid.

Carl Schlyter (MP) anser att reglerna redan finns för att gå fram hårdare mot medlemsländerna. Nu måste vi börja tillämpa dem.

Olle Schmidt (FP) menar att man ska stänga av alla bidrag till länder som struntar i revisionsfrågorna, men graden av missbruk ska förstås påverka hur kraftig sanktionen blir.

– Men man ska inte komma undan med att reglerna var svåra att förstå, säger han.

Fredrik Mellgren

08-13 58 59

fredrik.mellgren@svd.se

Fler artiklar