Är du förvånad över utbrottet?

– Nej, tyvärr inte. USA har sedan 1990-talet skakats av flera mycket allvarliga utbrott av ehec. Det finns några gemensamma drag i de flesta utbrotten. För det första är källan till bakterierna nötboskap som föds upp tätt och intensivt på fröbaserat kraftfoder. Kraftfodret påverkar surhetsgraden i komagen på ett sätt som är gynnsamt för bakterierna. Djuren visar själva inga sjukdomstecken men studier har visat att andelen giftiga bakterier minskar dramatiskt när djuren går på bete. I början var utbrotten oftast knutna till köttprodukter, exempelvis hamburgare, men nu för tiden kan spridningen lika gärna ske via grönsaker.

Vad är skälet till det?

– Ofta är det bristen på vatten. De stora amerikanska utbrotten har ofta orsakats av att djurfarmare och grönsaksodlare trängts ihop på en begränsad geografisk yta där de konkurrerat om samma vatten. När djuren äter kraftfoder producerar de fiberfattig flytgödsel som lätt sipprar ner i vattendragen. Den bilden stämmer alldeles utmärkt på situationen i Spanien där man har svår vattenbrist.

Det är mycket sällsynt med svenska utbrott

SvD:s Henrik Ennart

Varifrån kommer ehec?

– Det första stora utbrottet inträffade i Oregon 1981, men då begrep man inte vad det var som hände. Något år senare skakades hela nordvästra USA av ett utbrott som spreds via hamburgerkedjan Jack in the Box. Utbrottet orsakade en väldig debatt i USA, inte minst eftersom flera barn som avled sedan de ätit hamburgare. Många av de strikta hygienregler som senare införts även i Sverige kan spåras tillbaka till debatten som följde detta första stora utbrott.

– Smittskyddsläkarnas detektivarbete ledde tillbaka till en kvinnlig amerikansk matros som avled 1975 efter ett besök i Mexiko. Där pågick ett stort utbrott av en närbesläktad bakterie, Shigella, som producerar ett dödlig gift som kallas Verocytotoxin. Man tror att shigella där och då slog sig ihop med en vanliga harmlös E.coli-bakterie. Fram trädde denna högst obehagliga giftproducerande colibakterie. Den kallades för O157:H7. Samlingsnamnet var EHEC men ibland används även VTEC eller STEC.

Går det att skydda sig?

– Lyckligtvis är risken att smittas liten, men det är svårt att skydda sig helt och hållet. Medan det behövs hundratusen salmonellabakterier för att man ska bli sjuk kan det räcka med tio ehec-bakterier. Bakterier som sitter på ytan av grönsaker kan sköljas bort men eftersom bakterien kan leva i jorden kan den också sugas upp i plantan via rötterna och alltså finnas inuti växten. För att vara helt säker behöver man koka grönsakerna.

Är svenskodlat säkrare?

– Det är mycket sällsynt med svenska utbrott. Skälet är nog främst att vi är ett glesbefolkat land med stor tillgång på vatten. Grönsaksodlingar behöver inte trängas med gårdar som föder upp djur och det gör det svårare för bakterierna att spridas. Annars är giftproducerande colibakterier knappast mindre vanliga hos kor i Sverige än i något annat land.

Gör myndigheterna tillräckligt för att hindra svenska utbrott?

– Nej, jag tycker inte det. När ehec först dök upp i Sverige i mitten av 1990-talet infördes anmälningsplikt och ganska hårda restriktioner. Men de plockades bort ganska snabbt. Sedan några år förbereder myndigheterna ett nytt kontrollprogram för att öka förståelsen kring dessa superbakterier. Men än så länge har det inte anslagits några pengar. Det är en milsvid skillnad om man jämför med det effektiva svenska kontrollprogrammet för salmonella.