Dricker du mindre läsk nu än tidigare efter alla larmrapporter? Rida Kritit, 16, Stockholm: – Ja, det gör jag. Innan visste jag inte att det innehöll så mycket socker och att det var farligt. Det är bättre att köpa vatten i automaterna – det är billigare också. Armin Girgin, 16, Stockholm: – Jag dricker inte mindre läsk nu. Jag dricker fyra till fem läsk om dagen, helst Fanta. Däremot så äter jag inte godis, jag dricker läsk i stället. Kami Khazai, 16, Stockholm: – Jag dricker aldrig läsk längre, och jag äter inte godis eftersom jag har bestämt mig för att bli tandläkare. Det är laktosen i läsk som gör att det är farligare än vanligt socker.
I djurförsöken som gjordes av forskare vid Cincinnatiuniversitet i USA fick mössen välja mellan att dricka vatten, vatten som sötats med fruktos och ”vanliga” läskedrycker.
Bara efter några veckor sågs uppenbara skillnader: de möss som drack fruktossötat vatten och/eller läskedrycker ökade i vikt trots att de åt mindre kalorier.
Vid försökets början vägde mössen 39 gram och fruktos-mössen ökade till 48 gram trots att de alltså minskade sitt kaloriintag, medan vattendrickarna som åt som tidigare kom upp till 44 gram.
Det mest uppseendeväckande var dock att främst fruktos- men också läsekdrycksdrickarna samlade på sig upp till 90 procent mer kroppsfett än de möss som enbart drack vatten.
Den förändringen kunde forskarna under ledning av docent Matthias Tschöp upptäcka tack vare en ny metod att analysera kroppssammansättningen med magnetkamera:
– Vi var förvånade, kommenterar Matthias Tschöp, över att de möss som fick i sig fruktossötade drycker åt mindre men ändå lade på sig signifikant mycket mer kroppsfett bara inom några veckor.
Nu är det inte första gången just fruktos av alla befintliga sockerarter uppmärksammas som speciellt riskfyllt. Det finns flera studier som pekar på att fruktos ökar risken för förhöjda blodfetter och diabetes och det används i djurförsök för att framkalla dessa sjukdomar.
– Fruktos omsätts annorlunda i kroppen speciellt i de första stegen av nedbrytning, säger bantningsexperten professor Stephan Rössner.
Fruktos finns naturligt i flera fruktsafter och i honung. I ”vanligt” socker – sackaros- förkommer fruktos tillsammans med sockerarten glukos. Fruktos har en sötare smak än både glukos i sig och socker och en blandning av glukos och fruktos används i stor skala inom livsmedelsindustrin.
Metoderna att söta läskedrycker skiljer sig åt mellan främst USA och Europa. På 1970-talet utvecklade USA:s sockerindustri en teknik att framställa sötningsmedel i stor skala från majs med mycket höga halter fruktos. Orsaken var bojkotten av Kuba som medförde brist på sockerrör i USA. Denna högfruktos-sirap som är billigare att producera dominerar numera marknaden i USA, där amerikanerna äter mer av denna sirap än vanligt socker.
Detta gör alltså att amerikaner sannolikt konsumerar mer högkoncentrerat fruktos än europeer, men några studier av detta har inte gjorts.
Men också i Sverige får vi i oss fruktos via läskedrycker och andra livsmedelsprodukter.
Fruktos absorberas från tarmen och tas snabbt upp av levern men utan inblandning av insulin, det hormon som reglerar alla andra sockerarter.
USA-forskarna har nu också kunnat visa via studier på människor att flera av de ämnen som styr kroppsvikten inte reagerar på samma sätt på fruktos. Det gäller till exempel en lägre produktionen av mättnadshormonet leptin.
– Fruktos tycks inte heller, precis som fett, stimulera det hormonsystem som kontrollerar intag av mat och omsättningen av energi, förklarar en av forskarna bakom rapporten Peter Havel, endokrinolog vid Kalifornien-universitetet.
Professor Åke Bruce vid Livsmedelsverket ställer sig inte avvisande till fruktos-teorierna:
– Det kan finnas all anledning att studera hur fruktos omsätts
i kroppen särskilt i de första stegen, säger han.
Det hittills största larmet om fetma- och hälsoriskerna med sötade läskedrycker kom för ett år sedan. Det var den stora undersökningen av 50 000 sjuksköterskor i USA som bevisade att de som ökade sin läskkonsumtion under 1990-talet också gick upp
i vikt, med upp till tio kilo.
I USA har många näringsforskare och fetmabekämpare hissat varningsflagg för läskdrickande. Även svenska experter är eniga om samma budskap. Den under långa tid starkt ökade läskkonsumtionen i Sverige minskade också för första gången förra året.
