Efter bara några dagar som minister blåste Jan Björklund av den socialdemokratiska regeringens gymnasiereform. I stället tänker han sjösätta en helt ny gymnasieskola. Den exakta utformningen ska utredas, och det är oklart när förändringarna kan träda i kraft.
Men ett av företrädaren Ibrahim Baylans förslag får nu välsignelse av den borgerliga regeringen: alla elever ska få rätt att söka gymnasieutbildning i hela landet, och hemkommunen ska vara skyldig att betala.
- Kommunalpolitikerna ska inte kunna bygga upp små Berlinmurar runt sin kommun för att skydda den egna gymnasieskolan från konkurrens. Vi ska ha en öppenhet och möjlighet för eleverna att söka utbildning, oberoende av kommungränserna, säger Jan Björklund.

Grundregeln i dag är att tonåringar ska gå gymnasiet i sin hemkommun. Bara om det nationella programmet eller inriktningen inte erbjuds där, eller om skolan är fristående, har eleven rätt att söka sig till en annan kommun. Detsamma gäller om den är riksrekryterande.
Men för de ungdomar som
ska börja gymnasiet hösten 2008 väntar nya regler. På utbildningsdepartementet förbereds just nu en ändring av skollagen, så att det ska bli fritt fram att välja utbildning över hela landet. Det ska gälla även om programmet erbjuds på den egna orten, och de sökande ska tas emot i mån av plats.
- Innebörden är att hemkommunen ska tvingas att betala skolpeng. Det har den rätt att vägra, och många kommuner gör ju det i dag. Det begränsar valfriheten, förklarar Jan Björklund, som lägger en proposition om frisökning på riksdagens bord i vår.

Organisationen Sveriges kommuner och landsting har tidigare ställt sig positiv till reformen. Men en rad mindre kommuner befarar att det nya systemet ska utarma den egna gymnasieskolan.
Fagerstas kommunalråd Stig Henriksson (v) är ”inte förtjust”.
- Av erfarenhet vet jag att när 15-åringar gör sitt gymnasieval är det inte alltid utbildningens kvalitet som står i fokus, utan ibland är det utbildningsortens häftighetsgrad som spelar roll. Det finns en jättetydlig tendens
att man drar sig mot större städer.
Han ger ett konkret exempel:
- Min äldsta dotter, som är fullständigt ointresserad av blommor, hade funderingar på att bli florist. När jag frågade ”Varför i Herrans namn då”, så var svaret att utbildningen finns i Norrköping. Jämfört med Fagersta är Norrköping en metropol utan dess like, säger Stig Henriksson.
Han hänvisar också till statistik som visar att elever som pendlar långa sträckor eller bor inackorderade ofta har sämre studieresultat.
- Därför bör man kanske inte åka eller flytta alltför långt för att läsa det samhällsprogram som man alldeles utmärkt kan läsa här på Sveriges 13:e bästa gymnasieskola.

Jan Björklund tror dock att farhågorna om utarmning på mindre orter är överdrivna.
- Det är klart att den typen av konsekvenser kan förekomma. Men för mig är elevernas möjlighet att välja över kommungränsen viktigare än kommunens behov av att fylla sina lokaler. Valfriheten får också den effekten att skolorna genom viss konkurrens tvingas att skärpa sig, och
bli bättre och duktigare.
Förre skolministern Ibrahim Baylan (s) vill fortfarande införa rätt till frisökning. Men han är ändå mycket kritisk till Jan Björklunds besked.
- Det är ett himla hattande. Ena veckan sätter man stopp för gymnasiereformen, sedan aviserar Jan Björklund att man ska ta ut en liten, liten del och gå vidare med.
- De skilda signalerna från regeringen riskerar att skapa en stor osäkerhet i skolan, enligt Ibrahim Baylan.
- Det här tyder på en stor inkompetens, och att den nya regeringen var väldigt dåligt förberedd. Om det här fortsätter leder det till kaos i skolsystemet.