Verket har tittat på samtliga nationella prov som skrevs av gymnasieelever under höstterminen 2011 i matematik, svenska och engelska, och jämfört med slutbetyget på kursen.

En fjärdedel av eleverna får ett annat betyg än vad de skrivit på provet, i 95 procent av fallen är det ett högre kursbetyg som sätts.

Att andelen som får ett högre betyg än provresultatet är så pass stort är naturligt, enligt Henrik Sundström, undervisningsråd på Skolverket.

- Det är egentligen inte särskilt konstigt att det är så. Det är egentligen bara att gå till sig själv, antingen presterar man i nivå med sina kunskaper, eller så presterar man sämre. Det är helt rimligt att kursbetyget är högre eftersom det är ett genomsnitt av vad man presterat under hela kursen, säger han.

På kommunala gymnasieskolor fick 18,5 procent av eleverna ett högre betyg än det nationella provet, medan andelen på friskolor var 22 procent.

Vad skillnaden beror på vet inte Skolverket än. Men en anledning till att betygen pressas upp på friskolor kan vara att konkurrenssituationen gör att skolor vill kunna visa upp ett högt genomsnittsbetyg, som ett mått på kvalitet, enligt Henrik Sundström.

- En annan orsak skulle kunna vara att många nystartade skolor har tillkommit. På nya, fristående skolor har man många yngre lärare, i och med det har de jobbat kortare tid. Betygssättningen kanske inte riktigt har satt sig i lika hög grad hos yngre oerfarna lärare.