Debattvågorna om friskolor kontra kommunala grund- och gymnasieskolor har gått höga den sista tiden. Skolminister Ibrahim Baylan hamnade i blåsväder efter att ha kritiserat en rapport från Skolverket som sedan drogs in, men förnekade otillbörligt ministerstyre under en utfrågning i konstitutionsutskottet. I rapporten hävdades bland annat att konkurrens från friskolor kan göra kommunala skolor mer effektiva.

Förra veckan presenterade Christina Wikström, doktorand på institutionen för beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet sin kommande avhandling. Hon hävdar att de ofta konkurrensutsatta friskolorna driver upp betygen - de är helt enkelt mer generösa när de betygsätter sin elever, något hon kallar ”betygsinflation”.
Studien, som är beställd och publicerad i tidningen Världen i dag, visar att betygen i gymnasieskolan blir högre för varje år utan att eleverna egentligen blir bättre. Ett VG i dag är helt enkelt inte lika mycket värt som ett VG för några år sen, enligt Christina Wikström.

Men nu har Skolverket samlat resultat från de nationella
proven som genomförs i hela landet i årskurs nio, och delat upp resultatet mellan friskolor och kommunala skolor. Sammanställningen visar att friskoleelever i årskurs nio klarar sig klart bättre på de nationella proven i engelska, matematik och svenska.
- Det här går i linje med att de har ett högre betygssnitt. Resultaten mellan betyg och provresultat bör harmoniera, säger Kristian Ramstedt, enhetschef vid enheten för resultatbedömning på Skolverket.
Men han vill inte dra några långtgående slutsatser.
- Underlaget är för litet. Man måste undersöka det här närmare.
Christina Wikström ser ingen motsättning till resultaten i sin egen forskning.
- Friskolorna selekterar ofta högpresterande elever, säger hon.
I sin avhandling har hon rangordnat elever som har gjort högskoleprovet.
- Elever med samma resultat på högskoleprovet och liknande bakgrund rangordnas högre med sina betyg än med sina provresultat om de går i en friskola.

Friskoleeleverna får helt enkelt lättare att komma in på attraktiva högskoleutbildningar.
- Problemet är över tid - den elev som väntar ett par år efter sin studentexamen kan helt plötsligt rankas lägre än en student som gått ur senare, och det är inte rättvist, säger Christina Wikström.
Skolverket håller för närvarande på med en större studie friskolor i Sverige, som kommer att avslutas inom några veckor.