När riksdagsdebatten om en ny signalspaningslag startar på tisdag kommer den att följas spänt på Lovön, knappt två mil från politikerna. Från anläggningen på Mälarön och på en rad hemliga platser i Sverige sköter FRA, Försvarets radioanstalt, det som i över 60 år varit ryggraden i den svenska underrättelseverksamheten: Signalspaningen.

Från och med ifjol ska FRA och den svenska försvarsunderrättelsetjänsten inte bara hålla utkik efter militära hot. De ”yttre hot” som FRA bevakar sträcker sig över internationell terrorism och andra länders vapenindustri till it-attacker mot Sverige.

Men signalerna i etern tunnas ut. Numera går 98 procent av den elektroniska kommunikationen i kabel.

Under kalla kriget var FRA:s framgångsrika pejling av Warszawa-paktens radiotrafik från militära anläggningar på andra sidan Östersjön guld värd. Idag avlyssnar och knäcker FRA för UD bland annat den krypterade trafik som förs över satellit och kortvåg från utländska ambassader i Stockholm.

Men samtidigt som regeringen och FRA:s främsta uppdragsgivare, Försvarsmakten, nu vill att signalspanarna ska hitta mer information och fler områden möter de nu alltså tuffare terräng. Utan befogenheter att även spana i kabelburen kommunikation riskerar FRA att bli irrelevant.

”Vi vill ha tillbaka den trafik som vi förlorat”, vädjade Ingvar Åkesson, generaldirektör för FRA till riksdagens försvarsutskott den 12 april förra året där han beskrev den allt signalglesare etern. ”Jag menar att det är en allvarlig utveckling”, fortsatte han.

Det är därför som regeringen nu vill att FRA ska få filtrera all trafik över den svenska gränsen: mejl, faxmeddelanden, mobilsamtal och sms, vilka utländska sajter på internet som besöks från Sverige och vad som sägs i chattrum.

Summan blir att riksdagen för första gången inför laglig möjlighet till avlyssning av personer som inte misstänks för något brott. ”Förslaget saknar de rättssäkerhetsgarantier som en så kraftig kränkning av den personliga integriteten förutsätter”, skrev Säpo i sitt remissvar.

Den kritiserade lagen innebär ett urholkande av medborgarnas rätt till integritet men är också ett försök av FRA att vinna mark, menar professorn i underrättelseanalys Wilhelm Agrell vid Lunds universitet.

– Signalspaningen har varit helt avgörande för det svenska militära underrättelsearbetet. Men det vi ser nu är ett skifte från att spana på kommunikation från militära enheter till någonting mycket mer diffust, säger han.

Charlotte Cederschiöld, ledamot (m) av Europaparlamentet, granskade som en del av ett särskilt utskott år 2000 uppgifter att USA och några av landets allierade hade ett hemligt signalspaningssystem. År 2001 slog parlamentets undersökningsutskott kritiskt fast att det mytomspunna ”Echelon” existerade och att det spionerade på EU.

Trots att Charlotte Cederschiöld ser likheter mellan FRA-lagen och ”Echelon” betraktar hon lagen som ett nödvändigt ont. Hon är dock övertygad om att FRA kommer att övervaka svensk datortrafik oavsett vad riksdagen säger.

– Inbilla inte mig att det inte har förekommit. Det här är bara en lagfästning av någonting som pågår.