Josefin Zetterström och Andrea Hedblom skolkade nästan hela sjunde och åttonde klass. Idag har de läst upp betygen och går på hotell- och restauranggymnasiet: "Jag ska bli kock i Paris", säger Josefin Zetterström. "Jag ska jobba på jorden-runt-båt med min syster", säger Andrea Hedblom.
Foto: Yvonne Åsell
Det var skolstartdagen den 20 augusti som specialläraren Wanda Ljungquist fick ett telefonsamtal. ”Vi kom i samma klass!”, skrek två av hennes gamla elever i andra änden.
En trevlig men kanske obetydlig detalj för många att bästa vännen börjar i samma gymnasieklass. Men inte för Josefin Zetterström och Andrea Hedblom.
De fann varandra första dagen för ett år sedan när Eskilstunaprojektet Återvändarna samlades för terminsstart. Då hade ingen av dem i princip gått i skolan alls under högstadiet.
För Josefin Zetterström började det med en långdragen körtelfeber i sjunde klass. I fyra månader var hon hemma från skolan och när hon till slut kom tillbaka hade alla hittat sin kompis.
- Jag fick inte vara med någon.
Hon bytte skola. Men också där blev det ”tjejtjafs”. Och då var hon ju så van vid att stanna hemma. Det kändes skönt till en början att ligga kvar när mamma hade pilat iväg till jobbet på äldreboendet klockan sju på morgonen. Men sen gick tiden. En månad blev sju. Ingen ringde.
- Det var ju som att jag inte fanns, som om jag aldrig hade gått på skolan, säger hon.
De dagar hennes mamma började tidigt låg hon kvar i sängen. Tittade på tv. Andra dagar flöt hon omkring i centrala Eskilstuna. Ofta gick hon till skolan utan att gå på lektionerna. Hon var vad myndigheterna kallar en korridorvandrare. Eller en ”vandrande pinne”.
Så en dag fick hennes mamma veta och konfronterade henne.
- Det var jobbigt att berätta. Hon kände att hon hade misslyckats som mamma. Jag försökte förklara att hon är en bra mamma. Det var inte hennes fel.
Nu följde möten, elevvårdskonferenser. När Josefin Zetterströms mentor föreslog att hon skulle börja i Återvändarklassen som håller till på Slottsskolan i centrala Eskilstuna slog hon först bakut:
- Jag tänkte att där går bara problembarn.
Projektet vänder sig till unga långtidsskolkare och leds av speciallärarna Wanda Ljungquist och Lasse Svärd. Återvändarna fick 2 miljoner i anslag från dåvarande Myndigheten för skolutveckling. Här är klasserna små, åtta elever. Fokus ligger på att läsa in kärnämnena och resultaten har varit goda: 24 av 25 har kommit in på gymnasiet.
För Josefin Zetterström var oddsen dåliga. Hon hade missat nästan två skolår. Men hon och Andrea Hedblom satte tidigt upp målet att komma in på gymnasiets Hotell- och restaurangprogram.
- De brydde sig här, säger Andrea Hedblom.
- Om jag kom försent en kvart så ringde de, säger Josefin Zetterström.
Så kom den där augustidagen när de satt bredvid varandra på uppropet på Rinmangymnasiet.
- Det betydde jättemycket. Det är så viktigt att ha någon man litar på i samma klass, säger Josefin Zetterström.
Eskilstunas skolchef Margareta Forsberg säger att det låter ”förskräckligt” att Josefin Zetterström hann tappa två skolår. Hon kan inte fallet, men ”så får det inte gå till”.
Josefin Zetterström ångrar idag att hon inte gick till skolan. Ändå var det en spänning att vara hemma utan att någon visste var hon fanns. Men spänningen byggde på att hon kunde bli upptäckt. Till slut längtade hon efter att någon skulle ringa.
- Min mamma är stolt nu, säger hon. Min pappa också.
