20-åriga Sofia Aouinti trodde att mannen som gick fram till henne på Upplands Väsbys station ville veta vad klockan var.
- I stället sa han: ursäkta, är du terrorist?
Hon fann sig och sa att nej, det är hon inte. Mannen svarade att det var vad människor omkring henne tänkte, att de var rädda för henne.
- Jag sa: är du rädd för terrorister eller muslimer? Han svarade att alla muslimer är likadana.

Sofia Aouinti polisanmälde aldrig mannen för ärekränkning. Men för första gången finns nu hatbrott med islamofobiska motiv i Brå:s årliga sammanställning av hatbrott mot människor med utländsk bakgrund, judar och homosexuella. Och de polisanmälda brotten mot Sveriges minoritetsgrupper blir fler: förra året anmäldes 3 259 brott som identifierats ha hatbrottsmotiv, en ökning med 11 procent jämfört med 2005.

Vanligaste brotten var olaga hot och ofredande (36 procent). En femtedel av hatbrotten var våldsbrott. Brotten skedde mest i storstäderna och oftare i hemmen, på arbetsplatsen och i skolan än på krogen.
Homofobiska brotten står för den största ökningen, 21 procent.
- Vi kan inte utesluta att det faktiskt har skett en ökning. Men vi har sett att många anmälningar kommer från skolan, kanske på grund av att skolorna har en linje att anmäla. Det kan också vara att en person kallas ”bögjävel” utan att han är homosexuell, men då räknas det som en kränkning av gruppen generellt, säger Brå-utredaren Tove Sporre.

Gemensamt för hatbrotten mot muslimer och judar var att det ofta rörde sig om hot eller ofredande, utförda av någon som inte kände personerna. Trakasserierna och hoten skedde ofta hemma: hotfulla samtal och hemskickade bilder eller flygblad.
- Intressant var att gärningsmännen för de islamofobiska hatbrotten var relativt gamla, medelåldern vad 33 år, medan de antisemitiska brotten ofta utfördes av betydligt yngre: i genomsnitt 22 år. Det kan bero på att de antisemitiska brotten ofta har en stark koppling till unga killar i högerextrema rörelser, säger Tove Sporre.

Våren 2006, när danska Jyllands-Posten hade publicerat karikatyrer på muslimernas profet Muhammed, anmäldes 55 fall av hets mot folkgrupp. Främst gällde det sidor på internet, som anmälarna ansåg häcklade och felaktigt beskrev Koranen.
Sven-Erik Alhem, överåklagare på Åklagarmyndigheten med särskilt ansvar för hatbrotten, uppmanar alla som utsätts för hatbrott att anmäla.
- Och om brottsoffret inte får rätt bemötande hos polisen är det lätt att man avhåller sig från det. Inget brottsoffer ska känna att det är fjantigt att anmäla, säger han.

Men hatbrott är ofta svårutredda. När docent Eva Tiby undersökte samtliga polisanmälda hatbrott med homofobiska motiv 2004, visade det sig att endast 10 procent bedömdes av domstol som just hatbrott.

Sofia Aouinti är engagerad i Sveriges unga muslimer. När organisationen får hotbrev, polisanmäls de direkt.
I dag hade hon nog anmält händelsen på Upplands Väsbys station.
- Jag tog inte åt mig då, tyckte mest synd om honom. Nu tror jag att det är viktigt för statistiken. Annars är det som om det aldrig har hänt.