Nära hälften på i tio-i-topp-listan över kommunerna som satsat mest på närproducerad mat ligger i Dalarna där Smedjebacken, Borlänge, Säter och Gagnef har kommit långt.
– Närproducerat har blivit en het fråga i Dalarna bland annat för att Arla försöker ta sig in på mjölkmarknaden på Milkos bekostnad. Många vill gynna lokal mjölkproduktion. Och dalfolket är lite patriotiska, säger kommunalrådet Dan Westerberg (C) i Falun som nu också ligger i stargroparna.
– Dessutom vill föräldrar veta var skolbarnens kött kommer ifrån.
SvD har tidigare skrivit om att lokala producenter har svårt att slåss mot de stora matjättarna och att kunskapen hos kostcheferna i kommunerna brister om vad man får och inte får göra enligt lagen om offentlig upphandling, LOU.
Dan Westerberg tycker att det blir för mycket ”tjuv- och rackarspel” när uppköparna försöker ta sig runt lagen, och vill ändra den.
– Miljö och djurskydd har kommit i skymundan för den heliga konkurrensen, säger han.
Politikerna i Falun vill lösa problemet och främja lokala jobb genom att gå ihop med grannkommunerna i en gemensam central. En lokal potatisodlare ska inte behöva åka runt till alla skolor själv med traktorn.
Falun är långt ifrån den enda kommunen som satsar, enligt Madeleine Granvik, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
I hennes kartläggning av vad 218 kommuner gjort för att skolbarn och äldre ska kunna få närodlat på tallriken visade det sig att det hänt mer än vad hon väntat sig. Bland annat hade 38 procent underlättat för närproducenter att svara på anbud genom att ge möjlighet att lämna bud på delar av sortimentet.
– Det överraskade mig att det var så många som försökte göra någonting, säger Madeleine Granvik.
Dessutom har nära en av tio skapat en gemensam distribution, precis som Falun planerar.
– Jag visste att det fanns ett intresse kring logistikfrågan, men här var det ganska många som hade ett system och flera som var på gång, säger Madeleine Granvik.
En tredjedel av kommunerna har också peppat närproducenter med riktade informationsinsatser.
Trenden med närodlat är stark, men Madeleine Granvik tror att utvecklingen kan explodera i takt med krympande oljereserver och dyrare transportkostnader.
– Det kommer sannolikt att bli aktuellt med ett lokaliseringstänk, att man ser över sina närområden och till viss del tänker mer på självförsörjning, säger hon.
– Det är dags att tänka på vad vi ska ha tätortsnära marker till, är det bara nya bostäder och parkeringar eller ska vi värna om att odla på dem?
Jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) gläds åt utvecklingen.
– Det här underlättar för producenter som inte är så stora. Nu efterlyser jag ännu mer engagemang från lokalt politiskt håll, säger han.
Vad har ni gjort från högsta politiska nivå då?
– När jag är ute och reser uppmanar jag kommunpolitiker att engagera sig och inte överlåta det till tjänstemännen. Vi har också gett konkurrensverket resurser för att hjälpa små leverantörer.
