• Hur ska domen ­tolkas?

Tingsrätten ogillade åtalet eftersom man inte ansåg att det fanns uppsåt. Rätten har resonerat så att mannen var så pass allvarligt psykiskt störd att det inte går att tala om uppsåt över huvudtaget. Domen ska inte tolkas som att det är fritt fram att skjuta människor i nödvärn.

• Har åklagaren åtalat för smalt?

Brottsrubriceringen hade förmodligen inte spelat någon roll i och med att tingsrätten fann att den åtalade inte hade uppsåt.

• Hur ovanlig är den här domen?

Mycket ovanlig. En bedömning av liknande karaktär finns bara i ett tidigare fall från 70-talet. I sådana här situationer när den åtalade konstaterats lida av en allvarlig psykisk störning brukar inte åtalet ogillas, i stället låter man den psykiska störningen påverka påföljden.

• Kommer domen att hålla i högre instans?

Experterna är oeniga. I vilket fall som helst kommer domen att överprövas.

• Vilken betydelse har allmänhetens reaktioner haft?

Det ska inte ha någon betydelse. Richard Schönmeyr tror ändå att rättens ledamöter påverkats av uppmärksamheten kring fallet.

• Ska polisens och de sociala myndigheternas handfallenhet vägas in i omständigheterna?

Den yttre hotbilden mot familjen ska vägas in i rättens bedömning men ska inte räcka för frikännande.

Källor: Stefan Reimer, chefsrådman vid Helsingborgs tingsrätt, Josef Zila, docent i straffrätt vid Stockholms universitet, Bengt Hesselberg, brottsmålsadvokat, och Rickard Schönmeyr, brottsmålsadvokat.