–Jag hade hoppats på något annat, medgav förre statsministern Göran Persson i september 2003, efter nej-sidans förkrossande seger i folkomröstningen om EMU.

–Utfallet är mycket lätt att respektera, och vi ska se till att göra det bästa möjliga av det, fortsatte han.

Sedan dess har eurofrågan stått långt ned på den politiska dagordningen. Men finanskrisen har fått debatten att ta fart igen.

–Det är inga problem med en egen valuta soliga dagar. Frågan är hur det fungerar vid oro, sade statsminister Fredrik Reinfeldt nyligen till TT.

Men moderaterna tänker inte aktualisera frågan om en ny folkomröstning om euron till följd av finanskrisen, klargjorde han.

–Man får ju komma ihåg att vi frågade svenska folket, och de hörde argumenten för och emot och röstade nej.

Folkpartiet har en annan inställning.

–Sverige bör gå med i euron så snart som möjligt. Ställnings­tagandet från 2003 måste omprövas, säger partiledaren Jan Björklund.

På landsmötet förra året beslutade folkpartiet att verka för att en ny folkomröstning om medlemskap i valutaunionen ska hållas under nästa mandatperiod. Partistyrelsen preciserar nu den linjen, och slår fast att svenskarna ska gå till valurnorna redan ”inom en treårsperiod”. Det skulle i praktiken betyda 2011, eftersom de borgerliga partierna har gjort upp om att inte lyfta frågan före nästa val.

–Vill man ha ett högt valdeltagande så är valdagen 2010 ett tänkbart tillfälle, men jag propsar inte på det, för jag har respekt för den överenskommelse vi har, säger Jan Björklund.

Han pekar ut två skäl till att frågan om att byta krona mot euro har blivit ”akut”. Under finanskrisen har styrkan med EU:s gemensamma valuta blivit tydlig, enligt folkpartiledaren.

–Det räckte inte med åtgärderna från president Bush, det räckte inte med det brittiska paketet, utan det var när eurozonens länder gemensamt gick in med med ett tungt paket som krisen på allvar dämpades.

Dessutom, befarar Jan Björklund, kommer EMU-utanförskapet att få en prislapp för Sverige.

–Under de här fem åren av högkonjunktur har det inte spelat någon större roll om vi varit med eller inte. Men om det blir storm på havet är det tryggare att sitta i ett stort fartyg än i en liten båt.

Svenskarna har blivit mer positiva till att byta valuta, visar en Sifomätning som SvD redovisade tidigare i veckan. Men fortfarande vill de flesta ha kvar kronan. Jan Björklund ser fram emot en ny debatt, där argumenten ”på nytt ventileras”.

–Mot bakgrund av vad som hänt under finanskrisen, och vad som kan komma att hända under kommande års lågkonjunktur, så tror jag att det finns ökad förståelse för vikten av att samarbeta internationellt.

Vänsterpartiledaren Lars Ohly tycker att det är ”helt vansinnigt” att åter lyfta eurofrågan, inte minst med tanke på att utfallet 2003 var så tydligt.

–Det här visar på bristande respekt. Att sätta 2011 som slut­datum, senast åtta år efter den gjorda folkomröstningen, är väldigt provocerande.

Enligt Lars Ohly finns det inget som tyder på att nej-sidans argument skulle ha förlorat i styrka.

–Tvärtom faktiskt. Jag menar att den ekonomiska krisen på längre sikt kommer att visa att det varit bra att ha en egen valuta.

Skälet är att finanskrisen slår olika, förklarar han.

–Då kan man inte ha en Centralbank som bestämmer räntenivåer för hela området och få ett optimalt utfall i alla länder. Vi kan använda vår nationella Riksbank till att föra en politik som passar Sverige.