Det är mammorna som tar ut den största delen av föräldraledigheten; förra året var pappornas andel endast 20 procent. För att uppmuntra fäder att tillbringa mer tid med sina barn vill regeringen införa en jämställdhetsbonus.

Men Karin Pilsäter (fp), ekonomisk talesperson och ordförande i riksdagens näringsutskott, öppnar nu för att på sikt utöka dagens två öronmärkta månader i föräldraförsäkringen.

–Vi flaggar gärna för att vi är beredda att gå vidare med en utökad kvotering. Men den debatten är så infekterad. Just nu känns det mer befogat att fokusera på andra saker, som mönstren efter föräldraledigheten, säger hon.

Karin Pilsäter leder den arbetsgrupp i folkpartiet som inför valet 2010 ska ta fram en ny politik för ”Det klämda Sverige”. Kvinnor, som brottas med ”arbetslivets glastak och hemmets skurgolv”, står i fokus i den delrapport som offentliggörs i morgon på partiets kommunala riksmöte i Örebro. Förslagen ska klubbas på landsmötet i september.

–Efter föräldraledigheten tar kvinnorna det stora hemansvaret. Både chefen och mannen förväntar sig att man ska börja jobba deltid, och så tappar kvinnan i yrkeskarriär, säger Karin Pilsäter.

Hon välkomnar den skatterabatt på hushållsnära tjänster som införs i sommar. Men det är långt ifrån tillräckligt, enligt arbetsgruppen, som nu lanserar ett kontroversiellt förslag: en kvotering av den tillfälliga föräldrapenningen för vård av sjukt barn, de så kallade vab-dagarna.

Det är oftast mammorna som stannar hemma från jobbet när barnen är sjuka. De tar ut 64 procent av dagarna, enligt Försäkringskassan.

Karin Pilsäter anser att de totalt 120 ersättningsdagarna per barn och år ska delas lika.

–Det här kommer att inverka på folks bekvämlighet, men ska man ändra någonting så svider det ibland. Folk kanske inte tycker att vi ska lägga oss i köksbordsdiskussionen i familjerna, men att ha fritt uttag av vab är också ett politiskt beslut.

Folkpartisternas förebild är Norge, där mamman och pappan tilldelas tio dagar var för att kunna vara hemma med sjukt barn.

–Vi har tittat på den norska modellen, fast utan att begränsa antalet dagar. Man kan tänka sig tio dagar till pappan och tio till mamman, som måste ta slut innan familjen får några nya dagar.

Ett sådant upplägg skulle stärka kvinnors position på arbetsmarknaden och minska stress och ohälsa, hoppas Karin Pilsäter.

Jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström förespråkar en helt individualiserad föräldraförsäkring, och säger att en kvotering av vab-dagarna kan vara ett första steg.

–Som Jämo välkomnar jag naturligtvis alla förslag som kan medföra ett steg i riktning mot jämställdhet, och jag tror att det här skulle ha en viss betydelse.

Karl-Petter Thorwaldsson, som utredde föräldraförsäkringen åt den förra regeringen, tycker att fördelningen av vab-dagar mellan mammor och pappor är ”det minsta problemet”.

–Det är klart att fördelningen gärna skulle vara 50-50. Men den verkliga utmaningen är den stora övergången i deltid som sker hos särskilt låginkomsttagare efter att man fått barn. Den gör att mammor blir otroligt oattraktiva att anställa, säger han.

Fp-gruppens lösning är att slopa dagens snabbhetspremie i föräldraförsäkringen. Den gör att en kvinna som blir gravid ett år och nio månader efter första barnets födelse får behålla samma föräldrapeng, även om hon minskat sin inkomst.

–Det befäster ju normen att mammor ska jobba deltid, säger Karin Pilsäter.

Förslagen har ännu inte presenterats för de övriga allianspartierna.

–Men jag hoppas att de är beredda att lyssna, för vi har en gemensam ambition att stärka kvinnors position på arbetsmarknaden.



Fakta

1974

Föräldrapenning (under 180 dagar) och tillfällig föräldrapenning (tio dagar per familj och år) införs.

1990

Den tillfälliga föräldrapenningen förlängs till 120 dagar per barn och år.

1995

En öronmärkt månad, så kallad pappamånad, införs.

2002

Ytterligare en pappamånad införs.

2006

Inkomsttaket höjs, så att de som tjänar upp till 33000 kronor i månaden får 80 procent av lönen när de är föräldralediga.

Källa: Försäkringskassan.