I mitten av juni presenterade ­socialminister Göran Hägglund (kd) en del i regeringens kommande satsning på psykiatrin. Kommuner och landsting får i år en halv miljard extra, pengar som bland annat ska användas till att förbättra vården för barn och unga.

–Läget är riktigt illa. Det är många års försyndelser som ska repareras, men jag tycker att min regering har börjat bra, säger Johan Pehrson (fp), gruppledare i riksdagen och ledamot i socialutskottet.

Han leder den interna arbetsgrupp som inför partiets landsmöte i september ska ta fram en samlad politik på psykiatrins område. Förslagen har sammanställts i rapporten Psykiatrilyftet, som nu har klubbats av parti­styrelsen.

Den omdebatterade psykiatri­reformen, som genomfördes under 1990-talet, var rätt tänkt, enligt Johan Pehrson. Men många problem kvarstår, fortsätter han.

–Människor faller mellan stolarna, och bollas mellan kommuner och landsting.

Folkpartiets ledning vill därför genomföra en ”valfrihets­reform” för psykiskt funktionshindrade. En särskild stöd- och servicepeng, à la dagens skolpeng, ska ge de psykiskt sjuka och deras anhöriga direkt inflytande över hur resurserna används. Tanken är att landstingen och kommunerna ska tilldelas en gemensam penningpåse. Pengarna styrs ­sedan till den verksamhet som den ­enskilde har behov av, oavsett om det handlar om vård, sysselsättning eller andra typer av stöd. Förebild är Danmark, där modellen prövats inom rehabiliteringsområdet.

–Det här innebär ju inte att den som är sjuk får göra vad den vill. Men det tvingar fram ett samarbete, och ingen kommer längre att sitta och studsa de här människorna fram och tillbaka som en flipperkula på ett flipperspel. Ingen tjafsar om betalning, för betalningsfrågan är löst, förklarar Johan Pehrson.

Arbetsgruppen betonar att alla kommuner bör erbjuda person­liga ombud till personer med psykiskt funktionshinder. Enligt Socialstyrelsen saknas det i unge­fär 60 kommuner.

–Vi vill helst att detta kommer fram utan lagstiftning, men ytterst blir det ju en fråga om det, säger Johan Pehrson.

Kjell Broström, intressepolitisk talesman på Riksförbundet för social och mental och hälsa (RSMH), tror emellertid att det är nödvändigt att lagstifta om rätten till personliga ombud.

–Det är den bästa reform som kommit de sista decennierna. Verksamheten behöver tryggas, för den är fortfarande bara provisorisk.

Han är försiktigt positiv till folkpartiets planer på en stöd- och servicepeng:

–Men jag tror att man i en försöksverksamhet måste pröva vilka eventuella negativa effekter det kan få.

Kjell Broström betonar att patienterna måste ha ”goda rådgivare”, till exempel i form av personliga ombud.

–Annars är ju risken att man köper fel grejor, eller gör av med sin peng och sedan är utan.

Fp:s ledning vill också att ­patienter ska få ett trygghetskvitto när de skrivs ut från slutenvården, som ett bevis på att kommunen har åtagit sig att övergången till öppenvård ska fungera så smidigt som möjligt.

–Ingen ska behöva gå ut i en ­situation där man snarare riskerar att återfalla än att tillfriskna, säger Johan Pehrson.

Om landsmötet säger ja till förslagen tänker han verka för att de också ska bli regeringspolitik.

–Jag ska gladeligen skicka en kopia direkt till Göran Hägglund. Han har tagit ett litet steg framåt, men det är många som återstår, säger Johan Pehrson, som tror att åtgärderna i rapporten skulle göra vardagen lättare både för ­patienter och anhöriga.

–Det finns också en säkerhetsaspekt på detta, som gör att de allt för många, men trots allt få, fall som leder till elände och tragedier kan minska.

Socialministern ville igår inte kommentera förslagen.