Mönstret är tydligt: pojkarna hänger inte med flickorna i skolan.

I alla ämnen, med undantag för idrott, har tjejer i nian högre betyg än killar, enligt statistik från Skolverket.
För ett par år sedan presenterades siffror som väckte stor uppmärksamhet: flickor med utländsk bakgrund i årskurs nio klarade generellt ämnesprovet i svenska bättre än pojkar med svensk bakgrund.

Om trenden ska vändas krävs kraftfulla åtgärder från politiskt håll, enligt folkpartiets skolpolitiske talesman Jan Björklund, som också har lett den borgerliga alliansens arbetsgrupp om skolan.
- Vi måste våga erkänna att könsklyftorna har ökat. Flickor mognar tidigare än pojkar, och ju mer skolans arbetssätt förändras mot att elever ska ta mycket eget ansvar, desto mer kommer mognadsskillnaden att ge utslag.

I morgon talar Jan Björklund inför partikamrater från hela landet, som har samlats till kommunalt riksmöte i Malmö.
Då tänker han rikta kritik mot de rådande undervisningsmetoderna.
Enligt Jan Björklund har det under många
år bedrivits en "klappjakt" på lärarledda lektioner. Den "traditionella katederundervisningen" har i allt för stor utsträckning ersatts av mer självständigt arbete för eleverna, anser han.
- Många pojkar lämnas därhän, och får inte det lärarledda stöd och den tydliga struktur som de skulle behöva. Då lär de sig mindre och får sämre resultat. Den som är mogen och redo för det här jobbar ju flitigt, men den som inte alls är mogen går och fikar.

Han föreslår också en annan kontroversiell åtgärd för att få bukt med skillnaderna i skolresultat: separata undervisningsgrupper för flickor och pojkar.
Det är i dag inte förbjudet, men har länge ansetts förlegat och är därför ovanligt.

- Det har varit tabu i Sverige att diskutera att ibland dela upp eleverna i flickgrupper och pojkgrupper. Det handlar inte om att permanent återupprätta pojkläroverk och flickläroverk, men det måste vara tillåtet att tillfälligt göra en uppdelning, just för att pojkar och flickor mognar i så olika takt.

Även Inger Davidson (kd),
skolpolitisk talesperson, tycker att det är angeläget att fundera över hur skolans utformning passar pojkar respektive flickor.
- Jag tror också att det behövs mer av gemensamma lärarledda genomgångar och uppsamlingar. Ibland lämnas eleverna för mycket åt sig själva.
Hon är positiv till att, vid behov, dela upp pojkar och flickor i tillfälliga grupper.
- Här tycker jag att skolorna ska ha stor frihet.
Skolminister Ibrahim Baylan anser att Jan Björklunds
idéer är gammalmodiga.
- Jag blir inte förvånad, för alla förslag som kommer från folkpartiet handlar väldigt mycket om 70- och 80-talets skola.

Ibrahim Baylan var nyligen i Storbritannien, för att studera hur könsskillnader kan motverkas.
- Man har väldigt mycket katederundervisning, och långt sämre resultat än oss när det gäller pojkarna, så det kan knappast vara lösningen. Däremot blev jag imponerad över samarbetet mellan skolor och föreningsliv. Man kopplar läxläsning till sådant pojkar tycker är lustfyllt, som idrott.
Ibrahim Baylan pekar också på ett svenskt exempel: Jokkmokk.
- Där involverar man papporna i skolarbetet.

Skolministern vill inte att "klåfingriga politiker" ska detaljstyra undervisningen.

Men enligt Jan Björklund är det nödvändigt med en diskussion om arbetssättet i klassrummen.
- Ett antal politiska tabun har kommit att skapa rätt stora könsklyftor.