På sjukhuset i Halmstad har ett projekt för förbättrad patientsäkerhet gett goda resultat. Kathrine Nylander fyller på med handsprit och tvål på rummen. Varje år gör sjukhuset i Halmstad av med 7 000 liter handsprit.
Foto: ANDERS ANDERSSON
De senaste fyra-fem åren har frågorna om patientsäkerheten kommit i fokus och det beror inte minst på att det redovisats flera skrämmande rapporter om hur riskfyllt det kan vara att hamna på sjukhus. Förutom att råka ut för en infektion som man inte hade när man lades in på sjukhuset handlar det om fallskador eller felaktig medicinering. Antingen att man fått fel läkemedel eller fel dos.
En helt vanlig dag i den svenska vården är omkring 20 000 patienter inlagda på sjukhus och enligt statistik från våren 2008 hade nästan 12 procent av de inlagda en specifik dag drabbats av en så kallad vårdrelaterad infektion. Vid en liknande mätning i höstas hade andelen sjunkit till elva procent och för någon månad sedan var man nere i 9,7 procent. Alltså råkar i stort sett var tionde patient ut för en vårdrelaterad infektion.
Översätter man statistiken till årssiffror visade den första mätningen att hela 165 000 personer drabbades av en infektion på landets sjukhus under ett år. Oftast rör det sig om urinvägsinfektioner eller sårinfektioner efter en operation. Men det har nu sjunkit till 135 000 fall om året enligt en ny undersökning som presenteras idag.
– Det är en klar förbättring och det beror framför allt på att man klarar den basala hygienen mycket bättre. Att man spritar sig, att man inte har klockor och ringar på sig och att man slutar med sina vita rockar. På många ställen har man en ny praxis för det här och följsamheten är bra bland personalen och då kommer också resultaten. Men på andra ställen återstår det att göra en del av det jobbet, säger Dag Ström, som håller i patientsäkerhetsfrågorna på SKL - Sveriges kommuner och landsting.
Håkan Sörman, VD på SKL, är också nöjd med resultaten.
– Rutinerna har blivit bättre och det spelar stor roll. Men vi har fortfarande en bit kvar till att halvera antalet vårdrelaterade infektioner. Då ska vi ner till omkring 80 000 fall om året, säger han.
Längre än så kan man nog inte komma, tror Dag Ström.
– Det går inte att skydda sig mot alla infektioner inom vården. Många patienter ligger inne länge med komplicerade sjukdomar och för exempelvis många cancerpatienter har man mediciner som trycker tillbaka immunförsvaret så mycket att de lätt drar på sig infektioner, säger han.
Många landsting har förbättrat situationen och bäst är läget nu på Gotland och i Dalarna. Men i tio landsting har det faktiskt blivit sämre och allra flest vårdrelaterade infektioner har Uppsala, Västmanland och Stockholm.
Folkpartiet väcker nu tanken på att införa ett slags bonussystem för landsting som minskar patientskadorna inom vården.
– Ekonomiska drivkrafter fungerar i vården, det har satsningen på vårdgarantin visat. Inget företag skulle acceptera en underleverantör med en felprocent på en tiondel av produkterna. Vi ska inte ha lägre ambitioner när det gäller felbehandlingar och vårdskador i den offentligt finansierade vården, säger Tobias Krantz, socialpolitisk talesman för Folkpartiet.
