Omkring var femte förstföderska riskerar att drabbas av långa, utdragna förlossningar på 36 timmar eller mer. Orsaken är försvagade värkar till följd av för hög ansamling av mjölksyra i livmodern. Mjölksyran bildas när livmodern under värkarbetet drabbas av syrebrist. Vid normala förlossningar transporteras mjölksyran bort. Men om värkarna är för svaga blir mjölksyran kvar vilket försämrar livmoderns förmåga att dra ihop sig och stöta ut barnet.

–Mjölksyran läcker ut i fostervattnet och blir en indikator på värksvaghet, säger Eva Wiberg-Itzel, överläkare på förlossningskliniken på Södersjukhuset som i morgon lägger fram sin avhandling i ämnet.

Hennes avhandling baseras på två studier. Den ena handlar om kvinnor med svaga förlossningsvärkar, den andra om hur man bäst mäter syrebrist hos barnet.

Att ansamlingar av mjölksyra i livmodern påverkar förlossningsarbetet är ny kunskap som hittills inte varit känt.

–Märkligt nog har ingen brytt sig om att titta på detta tidigare, säger Eva Wiberg-Itzel.

Ändå är utdragna förlossningar ett stort problem, framför allt för den födande kvinnan men också för förlossningsklinikerna som vill ha snabb genomströmning till följd av platsbristen.

–Detta är helt klart en stoppkloss på förlossningen. De flesta kvinnor förutsätter att de ska genomgå en normal förlossning och känner sig misslyckade och mindervärdiga när det hela drar ut så långt på tiden, säger Eva Wiberg-Itzel.

Hon menar att det idag fattas en diagnos på förlossningsklinikerna. Alla dras över en kam. Genom att ta prov på fostervattnet går det att hitta dessa kvinnor och avgöra om det är värt att framhärda eller inte.

–Antingen kan man avbryta värkarbetet, avvakta, låta kvinnan vila och hoppas att det ska sätta igång med full styrka igen eller så kan man erbjuda kejsarsnitt, säger hon.

Eva Wiberg-Itzel har en negativ hållning till värkstimulerande dropp som hon tycker ger en rivstart som inte alltid är bra för barnet.

I studien har hon följt 75 födande kvinnor. Utifrån upprepade prov på fostervattnet har hon mätt mängden mjölksyra i livmodern. Nu ska studien utvidgas till 850 kvinnor. Det blir därmed den första och största studien hittills på området.

Hon har också jämfört två olika metoder att mäta syrebrist hos fostret under förlossningen. Antingen traditionellt genom att mäta PH-värdet i blodet eller också genom att utgå från mängden mjölksyra i barnets blod. Barnen ska sedan följas upp för att kontrollera om syrebristen resulterat i neurologiska skador. Över 3000 barn har ingått i studien.

–Ofta finns ett samband mellan en utdragen förlossning och syrebrist hos barnet. Både mamman och barnet tröttnar, säger Eva Wiberg-Itzel.

Förhoppningen nu är att skapa nya rutiner så att kvinnor med denna prognos fångas upp i tid, innan förlossningen blivit en utdragen mardröm för både mor och barn.