Det var samma sak varje gång. Med några dagars varsel fick hon veta att hon skulle tillbaka till barnhemmet. Hon hade mardrömmar, men ingen lyssnade.

– Jag hatade barnhemmet. De som jobbade där var barnlösa kvinnor utan egna familjer. De utsatte oss för psykisk misshandel och olika former av övergrepp. Idag hade de blivit kallade pedofiler.

Anne Skånérs berättrelse är en av hundratals om ensamhet, fysisk och psykisk misshandel och sexuella övergrepp i svenska fosterhem under 1900-talet.

Hon flyttades mellan olika fosterfamiljer och barnhemmet i Stockholm från två års ålder.

–Helst ville jag bara hem till min biologiska pappa, men han ville inte ha mig, säger Anne Skånér, nu 61 år.

De drabbade har under många år krävt en offentlig ursäkt och ekonomisk kompensation för sina lidanden.

Nu föreslår regeringens utredare att offren ska få dels en ursäkt vid en särskild ceremoni som regeringen bjuder in till, dels ekonomisk kompensation med ett belopp om 250000 kronor per person.

Utredarna vill också att staten börjar stötta kommunerna i arbetet med, och tillsynen av, familjehem samt att omhändertagna barn nu och framöver ska ha rätt till skadestånd.

Anne Skånér och Benny Jacobsson, som också bodde i flera olika fosterhem under sin barndom är nöjda med förslaget.

– Vi kommer att försöka påverka så att beloppet höjs, vi vill helst ha det till 400 000 kronor, och att slutåret 1980 skjuts fram. Det finns de som varit placerade under 80- och 90-talen som har rätt att begära ersättning, säger Benny Jacobsson, i dag 56 år.

Det går inte att ersätta en barndom, man kan inte få tillbaka sin tid, menar Anne Skånér och Benny Jacobsson, men en summa pengar är ändå ett erkännande om att staten har gjort ett misstag.

Barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) kan redan nu lova att en ceremoni kommer att hållas för de drabbade.

Får de även en kompensation på 250 000 kronor?

– Förslaget ska ut på remiss nu fram till mitten av maj och jag kan inte föregå remissinstansernas synpunkter.

Totalt bedöms cirka 250000 människor ha bott på barnhem eller fosterhem under 1900-talet, minst 5 000 tros har utsatts för vanvård i någon form.

–Vanvård måste få kosta för att det ska bli en skärpning. Samhället har brustit mot de mest utsatta och det får inte upprepas, säger Benny Jacobsson.

Flera av de drabbade i utredningen har själva barn som är placerade idag. Många har det knapert ekonomiskt. Ekonomisk kompensation skulle kunna hjälpa dem att ge nästa generation en bättre start än de själva fått, menar Anne Skånér.

– Det sista du vill när du har haft en jobbig uppväxt själv, är att det ska drabba ens egna barn, säger hon.