PÅSTÅENDE

”Just nu så är det så att det är länderna runtomkring oss som faktiskt drar ner sina försvarsbudgetar, medan vi har en oförändrad och till och med liten ökning. Och det är på grund av den ekonomiska krisen. Så att, det är lite en gammal sanning att säga att andra länder satsar, utan snarare står vi nu med en stark ekonomi och en stark försvarsekonomi jämfört med många andra länder”, säger nya försvarsministern Karin Enström (M) i SVT torsdagen den 19 april. (Eftersom Svt har en tidsbegränsning på Play är klippet nu borttaget.)

SvD:s Faktakollen ska här titta närmare på påståendet att länderna i Sveriges närhet drar ner på sina försvarsbudgetar.

FAKTAKOLLEN GRANSKAR

Karin Enströms påstående kommer i ett läge då världens samlade militära utgifter planat ut efter en flerårig uppgång. Fredsinstitutet Stockholm International Peace Research Institute (Sipri) talade tidigare i vår om flera markanta trendbrott i statistiken: bland annat har Storbritannien, Tyskland, och Frankrike gjort nedskärningar i sina försvarsbudgetar.

Även USA minskade militärutgifterna med 1,2 procent, motsvarande hela 8,7 miljarder dollar, under 2011 jämfört med föregående år. Det beloppet motsvarar 63,9 miljarder svenska kronor, mer än hela den svenska försvarsbudgeten.

En bidragande orsak till att flera länder dragit i bromsarna antas vara att de, av olika skäl, brottas med budgetunderskott.

Till bilden globalt hör samtidigt att Kina rustar – en viktig faktor bakom en samlad uppgång av försvarsmedlen i Asien och Oceanien med 2,4 procent under 2010-2011, enligt Sipri, som också konstaterar att Ryssland rustar. Där beräknas de militära utgifterna ha ökat med över 9 procent, till motsvarande 71,9 miljarder dollar, eller nästan 530 miljarder SEK. (Noteras att siffrorna kan variera i storlek beroende på om källan är de enskilda länderna eller, exempelvis, Sipri på grund av skilda sätt att definiera försvarsutgifter.)

– 2012 är första året då rustningsnivån är högre i Asien än i Västeuropa, och det kan sägas hänga ihop med den ekonomiska utvecklingen i stort. Följden har blivit en stor geopolitisk förändring där Europa inte prioriterar försvarsutgifter som tidigare, säger Magnus Christiansson, forskare vid Försvarshögskolan, till SvD.

Den svenska budgeten för det militära försvaret ligger sedan 2005 relativt stadigt på runt 40-41 miljarder (från att under tidiga 2000-talet legat mellan 42 och 46 miljarder). Även när man tar hänsyn till posterna "samhällets krisberedskap" och "övrig verksamhet" ligger nivån relativt oförändrad, på runt 45 miljarder. Se mer här och här.

Vilket är då Karin Enströms faktaunderlag till att länderna runt Sverige rustar ner?

Försvarsministerns tillfälliga pressekreterare Évin Khaffaf hänvisar i ett mejl till SvD till "ett informellt arbetspapper om budgetförändringar från 2011-2012 för ett flertal länder i Europa samt USA som är från början av detta år".

”Neddragningar sker över hela Europa. Finland påbörjar nu en tioprocentig neddragning och Danmark har aviserat en tioprocentig neddragning av försvarsanslagen”, skriver Khaffaf i mejlet.

”Lettland har skurit bort halva försvarsbudgeten. Österrike ska spara ca tio procent, Nederländerna är i färd med att skära tolv procent av anslagen. Tyskland omstrukturerar och syftar till att spara 8 miljarder euro under fyra år. Sverige, Norge, Estland och Polen hör till undantagen, med oförändrade eller ökande anslag.”

Förutom Sverige ingår USA och följande tio europeiska stater i departementets förteckning: Finland, Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Belgien, Ungern, Nederländerna, och Österrike.

Ryssland, Polen, och de baltiska länderna tas inte upp på departementets arbetspapper. Något skäl till urvalet ges inte. (Däremot nämner ju pressekreteraren Khaffaf Lettland, Estland och Polen i sitt mejl.)

Som SvD förstår dokumentet ska 8 av de 11 länderna på listan (vi bortser alltså nu från Sverige) endera ha genomfört besparingar under perioden 2011-2012 – eller så uppges de ha för avsikt att göra det framöver.

Räknar vi bort USA, med hänvisning till att landet inte finns i området "runtomkring oss", som Enström säger i sitt påstående, så handlar det om 7 av 10 länder: Finland, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Ungern, Nederländerna, Österrike.

Frankrike, Belgien och Norge är länder där anslagen tycks ligga stabilt eller ökar, som SvD förstår arbetsdokumentet från departementet. (När det gäller Frankrike ska nämnas att landet utgår från en nivå där man, enligt Sipri, minskat sina försvarsanslag sedan 2009.)

När SvD dubbelkollar uppgifterna i svenska försvarsdepartementets arbetspapper framstår siffrorna som korrekta. Det är exempelvis rätt att Tyskland aviserat en nedskärning på 8 miljarder euro under fyra år.

Vidare påbörjar Finland en tioprocentig neddragning, säger Khaffaf vidare. Jyrki Iivonen, kommunikationsdirektör vid finländska försvarsdepartementet, bekräftar den bilden för SvD. Stora neddragningar är på gång.

– Regeringen har fattat beslut i budgeten om minskade försvarsanslag med 10 procent fram till 2015, från 2,8 miljarder euro till 2,5 miljarder. Vi ska också minska personalen från 14 000 till 12 300, säger Iivonen till SvD.

Ungefär samma planer, en tioprocentig neddragning, sägs i arbetsdokumentet gälla även Danmark. Även detta framstår som korrekt.

”Det samlede danske forsvarsbudget er på ca. 21,1 mia. DKK i 2012. Partierne bag det danske forsvarsforlig 2010-2014 er enige om, at Forsvaret som minimum skal spare 2 mia. DKR årligt fra 2015. De politiske forhandlinger i løbet af 2012 skal vise, om det eventuelt vil blive mere”, skriver Martin Wøldike, pressekreterare vid danska försvarsdepartementet, i ett mejl till SvD.

Förutom Sverige är det i närområdet alltså Norge, Estland och Polen som inte skär ner, utan ligger på en stabil nivå för försvarsbudgetarna alternativt rustar upp, konstaterar Karin Enströms stab.

De uppgifterna stämmer, kan SvD konstatera efter att ha kontaktat försvarsministerier och tittat på officiell statistik. I exempelvis Estland har parlamentet godkänt en försvarsbudget på motsvarande runt 340 miljoner euro, att jämföra med runt 280 miljoner för 2011.

– Det handlar om en ökning på runt 60 miljoner euro, och därmed ska vi hamna på en nivå på 2 procent av BNP, säger Peeter Kulmet, presstalesperson vid estniska försvarsdepartementet, till SvD.

Men till den listan kan också läggas Lettland och Ryssland, som båda gränsar till Östersjön.

Lettland har, som Enströms pressekreterare Évin Khaffaf skriver i sitt mejl, minskat försvarsanslagen med runt 50 procent under perioden 2008-2011. Det framgår av fredsinstitutet Sipris statistik över staters försvarsanslag som du hittar här.

Men för 2012 gör Lettland en mindre ökning, från runt 148 miljoner lats till 154 miljoner, vilket motsvarar 2,1 miljarder SEK. I dag utgör försvarsbudgeten 1,1 procent av BNP – en andel som ska växa enligt de mål som Natoländerna satt upp för medlemmarnas militära anslag.

– Just nu är ambitionen att nå upp till 2 procent av BNP till år 2020. Om man utgår från nuvarande nivå på BNP så skulle det betyda ett ökat anslag på runt 10 miljoner lats varje år, säger Airis Rikveilis, avdelningschef för public affairs vid det lettiska försvarsministeriet, till SvD.

Den lettiska budgeten är, precis som den estniska, i en klart mindre storleksordning än exempelvis den svenska. Men med det förbehållet handlar det alltså ändå om en aviserad ökning av försvarsbudgeten.

Ryssland har ökat sina militära anslag med 10-12 procent under åren 2008 till 2011, enligt Sipris statistik. När det gäller läget för 2012 och framåt har SvD varit i kontakt med ryska UD och försvarsdepartementet, och ombetts göra en skriftlig framställning på vår undran om planerad eller prognostiserad nivå på ryska militärbudgeten under kommande år. Hittills har SvD inte fått besked från ryskt håll.

En svårighet i bedömningen av den militära utvecklingen i Ryssland är bristen på transparens, konstaterar Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i sin senaste rapport om Rysslands militära förmåga som presenterades tidigare i år.

I FOI-rapporten förs en djupgående diskussion om de faktorer som kan antas påverka de ryska försvarsutgifterna under de kommande åren. Men "en klar tendens under de närmaste åren är att Rysslands försvarsutgifter kommer att öka", enligt rapportförfattarna (s. 164 i rapporten).

Bakom den väntade ökningen ligger en pågående militärreform samt det så kallade ”Beväpningsprogrammet-2020". Målet är att 2015 ska 30 procent av de ryska Väpnade styrkornas materiel vara ny – och 70 procent år 2020.

– Att enbart titta på den procentuella ökningen i absoluta tal är problematiskt, eftersom det alltid pågår en diskussion bland forskare hur man inflationsrensar den här statistiken. Men det man kan säga om Ryssland – och det säger ganska mycket - är att försvarsutgifternas andel av BNP väntas öka från 2,9 procent till 3,9 från 2011 till 2014, säger Susanne Oxenstierna, forskare vid FOI.

Sam Perlo-Freeman, senior forskare vid Sipri, anser också att allt tyder på att Ryssland fortsätter på den inslagna linjen.

– Ryssland vill bygga upp en militärmakt som fortfarande bara är en skugga mot vad den var under Sovjettiden. Planerna på att ersätta 70 procent av sin utrustning med moderna vapen till 2020 kommer att betyda en ökning av försvarsanslagen, säger Perlo-Freeman till SvD.

Vad är annars orsakerna till att några Östersjöländer går emot trenden i Västeuropa – och satsar på sina försvar nu?

– Det är delvis ekonomiska skäl. Polen och Sverige har båda kommit relativt väl ur den ekonomiska krisen. Polen har en kontinuerlig tillväxt och Sverige gick bra under 2011. Norge har inte gått lika starkt, men har oljan, säger Sam Perlo-Freeman.

SLUTSATS

Försvarsminister Karin Enström hävdar att "länderna runtomkring oss" drar ner sina försvarsbudgetar.

Till saken hör att det förstås finns en vaghet inbyggd i frasen "länderna runtomkring oss". Det är inte självklart hur snävt – eller vitt – det begreppet ska tolkas. Alla länder, eller de flesta? Och i vilket område mer precist?

Enström verkar ha stöd för påståendet i det att en övergripande trend för staterna i Västeuropa för år 2011 – och, såvitt SvD kunnat utröna, även för 2012 - är minskade militära utgifter. Ser man till Sveriges direkta geografiska närhet har exempelvis Danmark, Tyskland, och Finland flaggat för nedskärningar.

Samtidigt är inte bilden entydig. När det gäller de baltiska länderna, med förhållandevis små försvarsbudgetar, har pendeln svängt fram och tillbaka under 2000-talet. Som i Estlands fall har flera års kraftiga nedskärningar nu följts av en ökning av anslagen.

Men även stater med klart större försvarsanslag, som Ryssland och Polen, ökar eller väntas öka sina militärutgifter, enligt Sipri. Norge är ett annat land som ligger stabilt med nivån på försvarsbudgeten enligt både Sipri och försvarsdepartementets uppgifter.

Sammantaget får Karin Enström gult ljus – hon har delvis rätt men ger samtidigt intrycket att bilden är mer entydig än det finns stöd för att påstå. Flera stater i Sveriges närhet – med Ryssland som utropstecken – skär inte ner på sina försvarsbudgetar.

Vad vill du att Faktakollen granskar härnäst?

Faktakollen granskar citat och påståenden från politiker och andra makthavare. Har du sett eller hört något som bör redas ut? Mejla till faktakollen@svd.se

Läs fler faktakollar:

"Sverige lika ojämlikt som 1980-talets USA"

”Inga nya jobb med sänkta socialavgifter?”

Var fler beroende av försörjningsstöd?

Hur mycket el står kärnkraften för?

Rött ljus till Assange om svenska fängelser

Grönt ljus till Ullenhag om invandringsmyt