Det var ett drygt arbete att gå igenom de första 76 000 släppta dokumenten.

Must, den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, kom snabbt i mål med den första granskningen.

– Men vi är fortfarande inte klara med slutanalysen, vi måste lägga ihop all information och dra slutsatser om hur den kan påverka vår verksamhet sammantaget, säger Torbjörn Gustafsson vid Försvarsmaktens informationsenhet.

Nu är beredskapen hög inför att de resterande 15 000 dokumenten ska släppas.

– Vi sitter och väntar. Vi måste snabbt ta reda på om det framkommer uppgifter som kan vara menliga för våra soldater i utlandstjänst som gör att vi måste förändra delar i vår verksamhet.

Gustafsson säger att de första 76 000 dokumenten inte föranlett några åtgärder så här långt.

Ändå nämns den svenska styrkan flera gånger, bland annat skrivs det om attacker mot de svenska trupperna och om hur svenska bombgrupper arbetat i Afghanistan.

Torbjörn Gustafsson säger att det vore ”mycket allvarligt” om de återstående sidorna i den läckta amerikanska krigsdagboken skulle vara av vikt för och påverka den svenska insatsen i Afghanistan.

– Vi har meddelarfrihet i Sverige och försvarsmakten ska vara så öppen som möjligt. Men det finns orsaker till att viss information är hemligstämplad när den kan riskera liv och lem på de soldater som befinner sig på utlandstjänst, säger Torbjörn Gustafsson.

Wikileaks har kritiserats av Pentagon och flera människorättsorganisationer för att äventyra säkerheten för den internationella insatsen och för de afghaner som samarbetat med amerikanska styrkor.

Men Wikileaks grundare Julian Assange sade i går i en intervju med SVT att Pentagon avböjt att förhandsgranska dokumenten för att ta bort känslig information. Och Wikileaks själva har inte resurser att granska dokumenten på det sättet.

På lördag medverkar Julian Assange på ett seminarium i Stockholm som Broderskapsrörelsen ordnar. Seminariet ska bland annat handla om Wikileaks kontroversiella arbetsmetoder.