Syrén har inga konkreta förslag och inser att det kan uppstå intressekonflikter mellan försvaret och skolan. Han har inte haft några kontakter med lärarförbunden eller skolväsendet om hur det skulle gå till när skolungdom värvas till försvaret.

- Man kan diskutera allt, från kurser och träffar under sommarlovet till att tid anslås inom skolans verksamhet, säger ÖB.

Förr fick ungdomar via vänner och släktingar höra hur det var att göra lumpen. Nu är det så få som gör militärtjänst, cirka 8 000 per år, att informationen om militärtjänsten måste gå andra vägar, som via skolan, anser ÖB.

ÖB betonade i samband med årets värnpliktskongress hur viktigt det är att de som gör värnplikt sedan skriver på för att göra internationell tjänst. Det räcker inte med de 30 procent som nu är intresserade. Värnplikten måste göras mer attraktiv.

ÖB har just slutfört sin turné Vägen framåt, under vilken han träffat alla 20 000 försvarsanställda och värnpliktiga och vänder nu sina krafter mot försvarets omdaning till det nya insatsförsvaret.

En försöksverksamhet inleds för att förmå officerare att övergå till civilt arbete.

ÖB använder beteckningar som skråväsende och introvert synsätt för att beskriva situationen i försvaret.

Vi har för många officerare bakom skrivborden och för få på trupp och för få som är redo att åka ut i internationell tjänst, skriver Syrén i ett nyhetsbrev.

”Vi har i dag nästan lika många officerare för bataljonschefsbefattning som när krigsorganisationen bestod av mer än 1 000 bataljoner”, skriver ÖB. I dag kan försvaret sätta upp under 50 bataljoner, plus hemvärnet.

Bland försvarets cirka 10 000 officerare finns omkring 3 000 som har så kallad fullmakt, de kan inte sägas upp.