Sverige lever farligt vid ett terrorangrepp. Det är situationen tre år efter terrorattackerna den 11 september 2001 och ett halvår efter bomberna i Madrid.
Terrorism är i Sverige polisens ansvar. Men polisens nationella terrorstyrka är inte större i dag än när den sattes upp 1990, cirka 60 poliser.
- Vi tittar på omvärldshändelser och analyserar tänkbara mål för terrorism och grov kriminalitet. I dag är vi konstaterat för få för att kunna möta en större händelse, säger styrkans chef, kommissarie Bertil Olofsson.
Ett styrande krav är att styrkan ska kunna frita och rädda gisslan i ett kapat plan. Men den klarar inte av dagens större flygplan.
- Vi är för få för att snabbt kunna kontrollera byggnaden eller planet för att överrumpla motståndaren innan han dödar gisslan. Det är näst intill en matematisk beräkning för sannolikheter, säger Bertil Olofsson. Detsamma gäller om terrorister slår till och tar gisslan i en stor byggnad (som i ryska Beslan).
- Blir det för stort så kan vi inte bemästra det.
Det är alltså fara för människors liv?
- Ja, det är det, svarar Bertil Olofsson.
Beräkningar som gjort inom polisen visar styrkan borde öka till minst 75 man.
- Det är en realistisk siffra, bekräftar Bertil Olofsson:
Justitieminister Thomas Bodström är införstådd med problemen. Och han öppnar nu för en större styrka.
- Det kan finnas skäl till att öka insatsstyrkan. Dels för att de har andra uppgifter och dels för att det finns fler poliser, då kan även insatsstyrkan bli större. Dessutom har insatsstyrkan flera uppgifter än bara terroristbrott.
Thomas Bodström kopplar också polisens numerär till militära resurser. Försvaret har flyg, fartyg och vapen som polisen saknar. Trots att den så kallade 11-september-utredningen redan i mars 2003 föreslog att polisen ska kunna begära militär hjälp har inget skett.
Vid minneshögtiden för Anna Lindh i Stockholms Stadshus hösten 2003 avlyste polisen luftrummet och begärde assistans. Jaktplan avvisade också två plan och en helikopter, men saknade rätt att öppna eld. Både
ÖB Johan Hederstedt och Håkan Syrén har begärt besked gång på gång.
- Jag har framfört att jag vill veta hur jag ska göra i en sådan situation, säger överbefälhavaren Håkan Syrén.
Om man inte vet var gränsen går i en allvarlig situation är inte risken att någon militär agerar på eget ansvar?
- Ja, jag kan inte utesluta att det kan finnas sådana situationer.
Justitieminister Thomas Bodström svarar att frågan bereds av regeringskansliet. Besked ska komma denna månad.
Är det inte resursslöseri att vi som ett litet land inte ska kunna använda militär om det är en verklig allvarlig händelse?
- Ja, jag kan inte säga så mycket nu. Men låt mig säga såhär: det är en av tankarna, säger Thomas Bodström.
- Huruvida militären ska vara med och bistå kan också ha betydelse för hur stor insatsstyrkan kommer att bli.
Du kan tänka dig bägge delar?
- Javisst, men det hänger ihop. Det finns saker som insatsstyrkan inte klarar av, det spelar ingen roll om det är 50 eller 200. Det är frågan om vapen.
Enligt en regeringskälla kan det aldrig bli tal om att sätta in svenska värnpliktiga mot terrorister. Däremot skulle det vara en lämplig uppgift för de 80 yrkesofficerarna i den hemliga specialstyrka Särskilda skyddsgruppen (SSG).
