Förskolläraren Jöran Dahlins ansikte spricker upp i ett brett leende när barnen omfamnar honom i solskenet på skolgården.

”Nu kramas vi för att vi går i ettan!” säger han. Men i år möts eleverna också av betyg i kunskap och uppförande.

Nervositeten gör sig påmind när eleverna i klass 1C trängs i trappan på väg upp till Mariaskolans klassrum.

–Det är lite nervöst, det pirrar i magen. Det blir mer svåra saker nu, man får läxor och måste jobba, säger sjuårige Dag Taylor.

Klasskompisen Edit Boman har samma uppfattning:

–Det är ganska pirrigt. Jag har ju aldrig varit i ettan förut!

Vi är på Södermalm i Stockholm och klockan är strax efter halv nio på morgonen. Skolan har just börjat på riktigt, även om de 27 eleverna i 1C redan känner varandra. Precis som över 95 procent av Sveriges sexåringar gick de i förskoleklass förra året.

–I och med att det här egentligen är andra året så är det lite mer avslappnat, säger en av papporna, Massimo Corradini.

I korridoren utanför skolsalen sträcker sig barnen vant upp för att markera närvaron med ett pennstreck på klasslistan. Sedan går de in och sätter sig i ring på den runda, röda mattan på golvet.

Barnen sjunger ”Hello, good morning to you” tillsammans med Jöran Dahlin och nya läraren Annika Åker Erikson.

Annika är 63 år och har jobbat i förskolan och skolan sedan i slutet av 1960-talet. Under tiden har skolan gått igenom många förändringar.

–Vi gjorde barnen mindre förr. Då bestämde vi vuxna mer, nu får de ta större eget ansvar, säger hon.

Med de förslag som skolminister Jan Björklund (fp) har lagt fram under sitt första år vid makten svänger pendeln på nytt. Regeringens förslag innebär att eleverna i 1C ska skriva nationella prov när de kommer upp i trean och att de får betyg senast i sexan.

Barnen kan också få skriftliga, betygsliknande omdömen i kunskap och ordning redan den här terminen. Det är möjligt att införa från ettan om både kommunen och föräldrarna vill.

Den borgerliga majoriteten i Stockholms stad vill att klasslärarna inom ett par månader erbjuder betyg till alla elever i de kommunala grund-skolorna. Men Jöran Dahlin är emot betyg på lågstadiet:

–Debatten om tidigare betyg förs ur ett enormt föräldraperspektiv, inte utifrån vad som är bäst för barnen.

Han menar att det finns bättre sätt att berätta hur det går i skolan. På Mariaskolan har personalen brutit ner kunskapsmålen till konkreta delar. När en elev till exempel kan klockan får hon eller han färglägga en tårtbit på ett papper som bevis på att momentet är avklarat.

Vid utvecklingssamtalen går lärare, föräldrar och elever igenom hur många tårtbitar som är ifyllda.

–Det ger en väldigt tydlig bild av hur barnen klarar sig i skolan. Och barnen vet vad som förväntas av dem, säger Jöran Dahlin.

Varken han eller Annika Åker Erikson tror att det behövs hårdare disciplinkrav. De menar att det är viktigare att bygga upp ett förtroende hos eleverna.

–När jag bestämmer att det ska vara tyst och att man ska ge varandra arbetsro så blir det så, säger Annika Åker Erikson.

Eleven Felicia Lindberg tycker att lärarna är olika hårda mot barnen.

–Annika är snäll, men om man inte lyder så blir hon sträng. Det är bra, säger Felicia.

Det är också stora skillnader mellan olika skolor. Jöran Dahlin har sett Södermalm förvandlas från en arbetarstadsdel till ett område för den övre medelklassen. Föräldrarnas bakgrund påverkar hur barnen är.

–Jag har en polare som jobbar i Rågsved. Där är det helt andra förutsättningar, säger Jöran.

Samtidigt lägger eleverna i 1C all sin kraft åt att jubla åt kartongen med glasstrutar som Jöran bär in i klassrummet för att fira skolstarten.

När glassarna ätits upp är morgonsamlingen över och föräldrarna reser sig och säger hej då. Barnen har långt kvar på sin första skoldag.

Greta Sköldberg, som har en jordgubbsmönstrad klänning på sig och en stor glugg i överkäken efter några tappade mjölktänder, önskar att sommarlovet hade fortsatt ett tag till.

–Det är ganska bra att vara tillbaka i skolan. Men jag hatar matte, det är tråkigt. Det är roligare med sommarlov, säger Greta.

Klasskompisen Dustin Zojaji håller inte riktigt med.

–Det känns bra, men det blir svårare med mer matte, säger han.

Många elever har svårt för just matematiken. Enligt Skolverket har kunskaperna på högstadiet sjunkit så att den genomsnittliga åttondeklassaren idag är på samma nivå i matte som en sjundeklassare var 1995.

I klass 1C är eleverna uppdelade i en vit och en svart grupp, som spelar schack mot varandra. I läsårets första parti blir det kamp om en springare.

När den svarta gruppen sitter i verkstaden intill klassrummet och diskuterar nästa drag dyker ett förslag upp om att de ska byta hästen mot en bonde.

Men Greta Sköldberg protesterar:

–Det är ett dåligt förslag för en häst är värdare än en bonde!

Det slutar med att de flyttar springaren i säkerhet istället.

Jöran Dahlin förklarar att schacket är ett sätt att tidigt lära eleverna att tänka med matematiska koordinater:

–Det blir ett enkelt och lekfullt sätt att tänka visuellt, säger han.

Vid halv elva är det lunch. I mat­salen, nere i den över 100-åriga tegelbyggnadens källarvåning, hugger elever och personal in på köttbullar och spagetti eller potatismos. Sedan blir det rast och full fart i klätter- tornet ute på skolgården innan Annika blåser i visselpipan och det är dags för svenska.

Mira Mitchell sitter i sin bänk och jobbar med avsnittet som handlar om bokstaven O. Hon har färglagt en ost, läser om flodhästen Otto och har själv skrivit en liten saga om när ”Ole gik ut och lekte”.

–Men jag tycker att M är den finaste bokstaven. Den är lätt att skriva. Och det är inte bara för att jag heter på M som jag tycker det. Även om jag hette Fia så skulle jag tycka att M var bäst, säger Mira.

Annika Åker Erikson berättar att många elever kan läsa när de börjar ettan.

–De lär sig läsa tidigare än vad de gjorde förr. Och de som inte hänger med får tidigt stöd av speciallärare, säger hon.

För ett par år sedan visade Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan att eleverna i femman och nian har svårare för att läsa idag, jämfört med i början av 1990-talet.

–Eleverna kommer mycket bättre förberedda till plugget idag. Men sedan sladdar det någonstans på vägen i vissa ämnen, konstaterar Jöran Dahlin.

Ett skäl som har pekats ut är de brister i lärarutbildningen som Högskoleverket uppmärksammade i en kritisk rapport 2005. Studenterna har kunnat välja bort kurser i hur man lär barn att läsa, skriva och räkna.

–Det är ju sådant som jag är proffs på. Plötsligt ligger vi som är 50 plus i framkant, säger Atti Wallér, som är lärare i 2 C på Mariaskolan.

Nu kan lärarutbildningen komma att göras om igen så att lärarna blir mer specialiserade på att undervisa barn i en viss ålder. Tills den förändringen har trätt i kraft fortsätter Atti Wallér att häpna över hur lite praktisk pedagogik som lärarstudenterna kan när de kommer ut på praktik.

–De kan Vygotskij och alla andra teorigubbar, men vet knappt hur de ska prata med barnen.

Klockan är halv två och skoldagen är snart slut. Annika Åker Erikson berömmer ettorna innan det är dags att äta mellanmål och gå vidare till fritids:

–Vad duktiga ni har varit! Det är som om ni har gått i skolan i flera år! säger hon.

Så ställer sig barnen i ring på den röda mattan och tar avsked med ramsan ”hej då, nu är skolan slut”.

Fast egentligen är det ju nästan nio år kvar.