SvD har tagit fasta på den till­tagande uppmärksamheten kring växthuseffekten och andra klimat­hot, liksom de senaste veckornas kris i Forsmark, och därför låtit Sifo pejla opinionen för och emot kärnkraften. 1000 personer har fått svara på frågan om kärnkraften ska byggas ut, om den ska vara kvar i samma omfattning som idag, om den ska avvecklas på lång sikt eller om den ska snabb­avvecklas.

Det visar sig att stödet för att bygga ut kärnkraften har ökat, från 16 till 25 procent. Var fjärde svensk kan alltså tänka sig en utbyggnad av kärnkraften. Samtidigt har opinionen minskat för att behålla den kärnkraft som redan finns i drift, från 39 procent i januari 2003 till dagens 33 procent.

Sammantaget har Ja-sidan, de som åtminstone kan tänka sig att hålla igång de nuvarande tio reaktorerna, blivit fler. De står för 58 procent mot tidigare 55 procent. På motsvarande sätt har motståndet minskat från 41 till 36 procent som antingen vill få bort kärnkraften så snabbt som möjligt eller på lite längre sikt.

Men Sifo har även pejlat svenskarnas syn på kärnkraften efter uppdagandet av alla säkerhetsbrister på Forsmark. Den ­exakta frågan som ställdes den 5-8 februari var: ”Har din inställning till kärnkraften påverkats av den senaste tidens uppmärksamhet kring säkerheten på Forsmarks kärnkraftverk?”

En femtedel har blivit mer skeptisk medan drygt två tredjedelar har en oförändrad inställning.

2 procent har blivit mer positiva, enligt dagens Sifo-mätning.

Bryter man ned siffrorna kan man se att betydligt fler kvinnor än män har blivit skeptiska och att de riktigt unga och de äldre är mer tveksamma än förut. Är man bosatt i norra Sverige eller i Västsverige har man också blivit mer ifrågasättande än tidigare.

Mätningen visar även att de som redan förut var skeptiska eller har tagit ställning emot kärnkraften blivit ännu mer skeptiska. Där­emot var det bara ett fåtal av ­anhängarna som fått sig en tankeställare efter incidenterna i Forsmark.

I den grupp som anser att kärnkraften kan vara kvar i samma omfattning som idag har tveksam­heten ökat med cirka 5 procentenheter.

Här finns alltså en viss förskjutning mot en mer negativ syn i den övergripande frågan om kärnkraftens vara eller inte vara. Men fortfarande finns en övervikt för att behålla kärnkraften.

Miljöminister Andreas Carlgren (c) menar att det är naturligt att svenskarna har fler frågetecken kring kärnkraften efter vad som har hänt i Forsmark. Men den grundläggande inställningen ­påverkas tydligen inte så snabbt.

–Det är också möjligt att klimat­hotet fått opinionen att bli mer intresserad av en utbyggnad av kärnkraften. Men det svenska problemet är framför allt kopplat till utsläppen från biltrafiken och det löser vi inte genom mer kärnkraft, säger Andreas Carlgren.

Thomas Östros (s), vice ordförande i riksdagens näringsutskott, anser att de båda mätningarna visar på kärnkraftens eviga dilemma. Att det finns ett starkt förtroende för kärnkraften så länge det går bra, men så fort det inträffar något så förändras bilden.

–I flera år har opinionen varit mer och mer positiv, men nu ökar misstänksamheten genom att man inte haft samma skärpa i säkerhetsarbetet på Forsmark. Utan det hade förtroendet nu varit ännu större för kärnkraften, tror han.

Lennart Daléus, vd för Green­peace Norden och Nej-general vid folkomröstningen om kärnkraften 1980, förstår att den negativa inställningen ökar i ljuset av vad som hänt på Forsmark.

–Det vore väl oerhört konstigt annars. Att stödet för en utbyggnad samtidigt ökar beror förstås på att debatten om klimathoten kommit igång det senaste halvåret. Många har då invaggats i tron att vi enklast får ner koldioxid­utsläppen om vi satsar på mer kärnkraft. Det är naturligtvis ett tankefel, men så har debatten ­varit och det ser vi nu i opinionen, säger han.

Carl B Hamilton som håller i frågorna om kärnkraften för folkpartiet anser att de tillfrågade ­visat mognad som inte ryckts med och låtit sig påverkas i grundfrågan om kärnkraften.

–Självfallet måste vi ägna mer tid åt säkerhetsfrågorna, men det får ju inte leda till att vi försöker lösa klimathoten genom att stänga kärnkraften.