År 2003 körde en psykiskt sjuk man sin - som han hävdade - fjärrstyrda bil i full fart uppför gågatan Västerlånggatan i Gamla stan och dödade två personer. En annan man som ansåg sig vara hotad av troll slog ihjäl en 70-årig man i Åkeshov. På Hornsgatan anföll en man en förbipasserande med en spikförsedd planka.

Våldsdåden som upprört många har nu hamnat under lupp och om justitiedepartementets utredare Anders Perklev får sin vilja fram kommer fler att kunna dömas till fängelse än rättspsykiatrisk vård. Huvudregeln blir dock också i fortsättningen vård för de som lider av en allvarlig psykisk störning.
- Vi har tittat på fall där det inte går att döma till varken rättpsykiatrisk vård eller fängelse, säger Anders Perklev.

I dag hamnar domstolarna i ett moment 22 om gärningsmannen haft en störning när brottet begicks, till exempel under berusning, men sedan tillfrisknat till rättegången. Ett grovt brott kan då ge kort vård och sedan utskrivning.
Störst sannolikhet till fängelsestraff blir det därför för
dem som begår ett brott med högt straffvärde samtidigt som vårdbehovet bedöms som litet. Även kopplingen mellan personens psykiska tillstånd och brottet kommer att räknas in, liksom ifall det rör sig om upprepad brottslighet. Den brottsling som själv påverkat sin störning till exempel genom att dricka sig full, kan också ses som mer sannolik att hamna i fängelse i stället för att få vård.

Justitieminister Beatrice Ask (m) säger att hon nu ska vänta in remissvaren men är positiv till förslaget.
- Det gör att en del psykiskt störda personer som har begått ett väldigt allvarligt brott kan dömas till längre fängelsestraff, säger hon till SVT:s Rapport.
I dag döms 380 personer årligen till rättspsykiatrisk vård och utredarna bedömer att ett tiotal av dem i stället skulle hamna i fängelse om förslaget genomförs.