Men Kommunförbundet accepterar inte Skolverkets bild.
Ända sedan de olika satsningarna på förskolan infördes har många kommuner kritiserat att de statliga bidragen inte täcker merkostnaderna. Enligt Kommunförbundet uppgår de ökade utgifterna till 1,7 miljarder kronor.
Men Skolverkets utvärdering ger en annan bild: Bidragen har täckt kostnaderna fullt ut.
De 3,4 statliga miljarder som betalades ut 2001 och 2002 täckte inkomstbortfallet för maxtaxan. Förskola för barn till föräldralediga kostade mer än beräknat, men å andra sidan var kostnaderna för arbetslösas barn betydligt lägre än ersättningen. Och rätten till tre timmars gratis förskola per dag för alla fyra- och femåringar blev kraftigt överkompenserat. Kommunernas ersättning uppgick till 1,2 miljarder kronor, men den faktiska kostnaden uppskattar Skolverket till 75 miljoner kronor.
Skolverket kan dock inte säga om kommunerna till och med vunnit på reformerna. Förmodligen har kostnaderna och bidragen för de olika delarna tagit ut varandra, enligt Johanna Freed, projektledare vid Skolverket.
De 1,2 miljarderna till den allmänna förskolan ledde endast till 2 500 nya barn.
Att tillskottet av barn blev så litet beror på att de flesta fyra- och femåringar redan gick på dagis, mycket på grund av tidigare reformer.
Att Skolverket och Kommunförbundet ger så olika bilder beror bland annat på att Skolverket räknat på den tid barnen faktiskt är på dagis medan Kommunförbundet räknade på den avtalade närvarotiden. När taxorna sänktes kunde föräldrar skriva in barnen på heltid, men bara utnyttja en del av tiden. Ändå måste kommunerna ha personal och lokaler efter vad som avtalats.
Men när Skolverket tittat på kostnader och vad som hänt i verksamheten pekar inget på att det skulle ha skett stora försämringar, enligt Johanna Freed.
Det håller Kommunförbundet med om.
