Forskare: Gymnasiebetygen öppnar för missbruk

Gymnasiebetygen är så svåra att jämföra med varandra att de inte längre borde bilda underlag för intagningen till högskolan. Politikerna bör genast se över den djungel av kurser som sammantaget avgör vilka betyg en elev får. Det skriver de båda forskarna Magnus Henrekson och Jonas Vlachos på DN Debatt på måndagen.

Enligt deras undersökning har andelen elever som gick ut gymnasiet med högsta betyget MVG i alla ämnen – 20.0 i slutbetyg – ökat med 28 gånger mellan 1997 och 2007. Och majoriteten av skolor i topp är friskolor. Detta trots att inget tyder på att skolan blivit bättre sedan 1997.

Enligt Jonas Vlachos, fil dr och forskare på Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning, är det inte enskilda skolors fel att betygen kan bli missvisande. Snarare handlar det om ett systemfel.

– Djungeln av kurser är ett svar på det system vi har. Vi har ett system som är väldigt öppet för att missbrukas. Allra enklaste sättet att missbruka det är att ge kurser som inte ens går att jämföra mellan skolor. Det blir ett enkelt sätt att få upp betygen utan att man kan säga något om det, säger Jonas Vlachos.

Men är betygen verkligen orättvisa?

– Mycket tyder på att samma prestation inte betygsätts på samma sätt överallt. Det kan vara skolan i sig som är mer frikostig med betygen eller enskilda lärare som kan vara mer frikostiga.

Problemen ser han som ett svar på det system vi har för gymnasieskolan idag, där betygen är viktiga för eleverna och eleverna är viktiga för skolorna eftersom de konkurrerar om dem.

– I de flesta system med konkurrens brukar det leda till att kunderna får vad de vill ha.

Men Jonas Vlachos menar att det samtidigt är ett system som alla är fast i, trots att ingen önskar det:

– Det är svårt för någon enskild elev, eller en enskild skola att agera annorlunda. Då kommer man eventuellt inte in på den högskola man vill. Problemet måste lösas nationellt.

Regeringen kommer i veckan att fatta beslut om att 10 procent av de nationella proven ska rättas centralt för att se om det finns brister i betygssättningen.

Det är en åtgärd som välkomnas av Peter Connée som är vd för Procivitas privata gymnasium i Helsingborg, den friskola som enligt forskarna delar ut flest MVG.

– Det skulle vara jättebra att återinföra centralt rättade prov. Det skulle bli mycket mer rättvist. När vi tolkar vår statistik, jämfört med resultat i nationella prov och snittbetyg in, borde vi kanske ge ännu högre betyg, säger Peter Connée.

Av Procivitas avgångselever 2007 fick nästan 12 procent MVG i samtliga ämnen, jämfört med riksgenomsnittet på 0,8 procent.

– Förklaringen för vår del är att våra snittbetyg in är rysligt höga och det får också ett genomslag i betygen ut.

Han menar att Procivitas-eleverna snarast borde höja sina betyg mer med tanke på studiemotivationen och den lugna arbetsmiljön.

Rektorn på Viktor Rydbergs gymnasium i Djursholm, Bo Kristoffersson, har en liknande förklaring till de höga betygen. Av de elever som kom in där hösten 2004 var det 21 procent som hade MVG i alla ämnen i högstadiet när de kom in, men bara 8 procent som hade MVG i alla ämnen när de gick ut 2007.

– Vårt rykte bland elever och föräldrar är snarast att det är svårt att få höga betyg hos oss. Det vittnar siffrorna om.

Men Bo Kristoffersson håller med de kritiska forskarna om att det råder en stor rättsosäkerhet för eleverna när det gäller intaget till universiteten.

– När reformen med bokstavsbetygen infördes var ju tanken att universiteten själva skulle stå för intagningen på ett annat sätt, inte att betygen skulle räknas om till siffror. Det är inget bra system idag. Det behövs nationella styrinstrument för detta.

Är det till och med så att era elever kan missgynnas?

– Ja, definitivt. Det är ju väldigt vaga betygskriterier. De flesta kurser har inga nationella prov. Vi försöker så gott vi kan att få en likriktning mellan skolorna i kommunen. Men vi vet ju inte hur det ser ut i till exempel Kiruna eller någon annanstans.

Carina Stensson

08-13 59 23

carina.stensson@svd.se