Växtligheten är sparsam, klipporna vitslipade och kala. I den sydöstra delen av Stockholms skärgård är Huvudskär en sista utpost. De lite skamfilade husen från tull – och lotssamhället vid 1800-talets slut och de snedställda fiskarstugorna ger intryck av att tiden stått stilla.
Här finns varken rinnande vatten eller el, och ön saknar färjeförbindelse. Men nu blåser förändringens vindar. Statliga Fortifikationsverket som äger marken har inlett en process för styckning och markförsäljning. Tomter har markerats ut kring husen som ska värderas och säljas.
–Vi har order att vara affärsmässiga. Jag kan förstå dem som betalt låga avgifter och helt plötsligt måste köpa för marknadspris. Men de kan ju också vara glada för den tid som varit, säger Karl-Martin Svärd, projektledare på Fortifikationsverket.
Vad priset blir är ovisst, men klart är att staten som exproprierade marken i slutet av 1800-talet nu säljer till marknadspris. Hyresgäster sägs upp. Sommargäster som i dag betalar 3 300 kronor per år i arrende till staten, erbjuds köpa loss marken för att kunna vara kvar på ön. En av dem är Ebbe Grut som tillsammans med sina fyra syskon äger en stuga på ofri grund.
–Mina föräldrar köpte huset 1948 för 400 kronor. Nu måste vi köpa loss marken. Det kommer att bli enorma pengar, och man hade kunnat hoppas att vi skulle få ett hyggligt pris, säger Ebbe Grut.
Försäljningen är nu det stora samtalsämnet på ön. I privatiseringen ingår också de större byggnaderna – tullhuset som hyrs av Haninge kommun och i dag fungerar som vandrarhem och lotshuset som förvaltas av Skärgårdsstiftelsen. Liksom bagarstugan, som öns byalag har rustat upp till samlingslokal.
–Det här är historiskt, och vi försöker bevara det tillsammans. Jag tycker att det är fult och fel av staten att stjäla tillbaka på det här sättet, säger Kerstin Ulvås, som bor i det gamla skolhuset.
Utanför sin stuga står byalagets ordförande Karl Jungstedt och skrapar färg av gamla fönster. Stugan har tidigare tillhört hans farmor. Men genom att huset står på ofri grund är det svårt att markera ut tomtgränser, och om morgnarna händer det att turister dukar upp frukosten vid familjens trädgårdsbord.
–Det skulle vara väldigt bra att äga eftersom det tydliggör tomtgränser – vad som är privat och inte privat. Men vi som alla andra är oroliga för är att det kommer att bli fantastiskt dyrt, säger Karl Jungstedt.
Byggnader och arrenden har gått i arv i generationer. Under de senaste 20 åren har bara enstaka fastigheter sålts, varav en för sju miljoner kronor 2006.
Eva Peterson, mäklare i Dalarö med stor lokalkännedom, är säker på att priserna kommer att bli höga:
–Ytterskärgårdsobjekten är oerhört attraktiva eftersom de så sällan kommer ut på marknaden. Du får mer betalt för ett skjul på en kobbe i ytterskärgården än för en grosshandlarvilla i Dalarö, säger hon.
Samtidigt pekar hon på att det är ovanligt att arrendatorer betalar marknadspris när de köper loss sina tomter.
Det skulle vara väldigt bra att äga eftersom det tydliggör tomtgränser – vad som är privat och inte privat. Men vi som alla andra är oroliga för är att det kommer att bli fantastiskt dyrt.
Karl Jungstedt.
–Det är inte det vanliga förfarandet. När privata markägare säljer till arrendatorer så brukar de alltid få köpa till ett lägre pris.
Husen på Huvudskär är inte den enda fastigheten som är aktuell för försäljning. Fortfikationsverket snabbar nu på försäljningstakten av tidigare militärområden, och räknar med att försäljningsintäkterna kommer att öka, från 216 miljoner 2011 till 319 miljoner 2013.
Många av fastigheterna ligger i Stockholms skärgård, och under de närmaste åren står fastigheter på bland annat Ljusterö, Tjockö och Arholma på tur. Priserna är höga, och kommunerna avstår ofta från köp.
Skärgårdsstiftelsen, som äger och förvaltar mark i skärgården, för diskussioner med Fortifikationsverket om markbyten, men avstår från att lägga bud på den bebyggda delen av Huvudskär.
Karl-Martin Svärd på Fortifikationsverket tonar ner kritiken. Enligt honom syftar styckningen visserligen till att dra in pengar till staten, men också till att markera upp stigar och säkra allmänhetens tillgång till den miljön. Bland annat föreslås den byggnadsfria delen på Huvudskär läggas samman med öns befintliga naturreservat.
–Det här låter mer brutalt än vad det är. Styckningen befäster redan en pågående markanvändning, och gör den mera tydlig, säger Karl-Martin Svärd.
