– Det finns en mängd olika föreställningar om förorten, om vilka som bor där och medierna är med och förstärker den bilden, säger Nils Hammarén, avhandlingsförfattare och universitetsadjunkt vid Institutionen för socialt arbete.

40 killar i gymnasieåldern, boende i Göteborgs förorter, har intervjuats. Studien har pågått i fyra år och ingår i ett större projekt om ungdomar, genus och sexualitet. Hammaréns avhandling, Förorten i huvudet, inriktar sig på hur unga män i mångkulturella förorter förhåller sig till genus och sexualitet i relation till klass, bostadsområde och etnicitet. Avhandlingen visar bland annat hur andras föreställningar påverkar de unga killarnas sätt att uppträda och se på sig själva.

– De upplever att folk tror att de är kriminella, bråkiga, ociviliserade och föraktar kvinnor. En bild som inte minst återspeglas i medierna. Man skulle kunna säga att de här killarna är omtalade men sällan tilltalade, säger Nils Hammarén.

Intervjuerna visar hur medvetna killarna är om problembilden och att de påverkas starkt av den. När omgivningens reaktioner blir uppenbara är det svårt att undkomma föreställningarna och killarna känner att de måste försvara sig.

– De använder olika strategier som att till exempel peka ut andra invandrare som kriminella och bråkiga sexister, säger Nils Hammarén.

I grunden ligger känslan av att ses som annorlunda och behovet av att presentera en motbild. Den accepterade så kallade svenskheten är det som många förortskillar försöker förhålla sig till och sträva efter.

– De vill inte skrivas in i kategorin kriminella invandrarkillar. Genom att peka ut andra som problemkillar gör de sig själv lite finare och lite bättre. De försöker hela tiden bli av med problembilden av sig själva med det är svårt.

Nils Hammarén pekar också på att killarna i vissa situationer kan använda sitt ”dåliga rykte” för att skrämmas eller för att få status och respekt. Framförallt i kontakten med människor som de uppfattar uttrycker rasism mot dem.