År 1980 hittades ett virus i Tyskland som inte hade observerats tidigare. Viruset var ett så kallat adenovirus, som finns i många olika varianter och som visat sig kunna orsaka allt ifrån förkylning och magsjuka till ögonsjukdomar.

Den nya typen, som fick namnet adenovirus-36, tros vara relativt ny och är känd för att ge sin värd en förkylning. Vid närmare granskning har det dock visat sig att viruset även kan öka risken att drabbas av övervikt och fetma. Detta har setts i USA, Italien och Sydkorea. Dessutom har amerikanska studier visat att viruset ökar antalet fettceller och fettinlagringen i cellerna.

Nu har forskare för första gången sett sambandet även hos svenskar som infekterats av viruset. I samarbete med forskare vid Virginia Commonwealth University, USA, har forskare vid Karolinska Institutet studerat förekomsten av antikroppar mot viruset hos totalt 424 barn och 1611 vuxna svenskar i Stockholm och Uppsala.

–Det vi ser är att förekomsten nu ligger på ungefär 15–20 procent, det vill säga så vanligt är det att man har haft den här infektionen, förklarar Catharina Lavebratt, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet, som tillsammans med professor Martin Schalling lett studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PlosOne.

I linje med tidigare studier var risken att få fetma dubbelt så stor för de som infekterats jämfört med dem som inte haft viruset.

Det var också första gången forskare tittade på virusets utbredning över tid. De analyserna visade att viruset blivit dubbelt så vanligt i Stockholm på 10–15 år, samtidigt som fetman ökat.

För att göra det billigare och enklare att upptäcka personer som burit på viruset har forskarteamet tagit fram en ny metod att mäta förekomst av antikroppar mot adenovirus-36.

–Vet man om att man haft infektionen kan det förhoppningsvis ta bort eventuell känsla av skuld i samband med fetma, eftersom viktuppgången då kan bero på viruset, säger Catharina Lavebratt, som menar att det finns fler skäl att man vill fånga upp de som drabbats.

En mindre studie i Italien har visat att de som råkat ut för viruset svarade bättre på en diet- och motionsbehandling och hade lättare att gå ner i vikt än andra.

– Det verkar som att har man haft infektionen så påverkar den fettväven så den blir mer dynamisk. Den lagrar upp mer fett men om man ändrar livsföring kan den också minska sin fettvävnad mer.

På sikt hoppas Catharina Lavebratt och hennes kollegor undersöka fenomenet ytterligare i ännu mer omfattande studier. Just nu letar man efter andra samband.

–Vi tittar på hur detta virus är kopplat till typ 2-diabetes. Senare ska vi också börja titta på virusets förekomst i förhållande till hjärtinfarkt.