Tre fördelar:
• Dubbdäcken ger ett mycket bättre grepp på isigt väglag än vad dubbfria vinterdäck gör. Dubbarna hugger tag i isen, som är ett väglag med mycket hög olycksrisk. Dubbdäck påverkar trafiksäkerheten särskilt i de situationer där så kallad svartis ligger på vägbanan. Det vill säga is som man inte kan se med blotta ögat. I dessa lägen kompenserar dubbdäcken att bilföraren inte har möjlighet att anpassa sin körning efter väglaget.
• Dubbdäck är bra på fuktig asfalt genom att de ger ett bättre grepp.
• De flesta experter är överens om att dubbdäck inte kan avskaffas helt på grund av trafiksäkerheten. Men man kan sänka hastigheten på utsatta platser där det rör sig mycket människor och man kan också sprida ett medel som binder dammet på vägbanan.
Tillåtet att använda dubbdäck: 1 oktober–30 april. (Infrastrukturministern sa i går att perioden kan komma att kortas).
Krav att använda vinterdäck vid vinterväglag: 1 december–31 mars.
Tre nackdelar
• Dubbdäck genererar luftföroreningar genom att riva upp grova partiklar av sten från vägbanan. Partiklarna är skadliga för hälsan. Slitagepartiklarna som dubbdäck bildar är grövre än till exempel partiklar från avgaser och ökar risken för luftvägssjukdomar och orsakar att människor dör i förtid. Enligt VTI slits 100 000 ton asfalt bort varje år från våra vägar på grund av dubbdäcken. Av detta blir 5–10 procent inandningsbart damm.
• De samhällsekonomiska kostnaderna ökar på grund av vägreparationer till följd av slitage.
• Argumenten om dubbdäckens trafiksäkerhet får inte stöd överallt. I Norge har man minskat användningen av dubbdäck genom att avgiftsbelägga dubbdäck i Oslo och Trondheims kommuner. På svenska VTI säger man att norrmännen inte sett några trafiksäkerhetseffekter av minskningen.
Källor: Pontus Grönvall, Däckbranschens informationsråd och Mats Gustafson, Vägtrafikinstitutet, VTI.
