I den nya gymnasieskolan behöver eleverna på yrkesförberedande program inte längre läsa in högskolebehörighet. Björklunds råd till niondeklassare är att ”välja ambitiöst”.
Foto: Tomas Oneborg
Nästa år görs gymnasiet om och får tolv yrkesprogram och sex högskoleförberedande program. Samtidigt införs nya läroplaner och nya betyg från A till F.
Inte sedan den allmänna folkskolan infördes för närmare 170 år sedan har så mycket ändrats på samma gång i skolan, berättar mannen som står bakom allt det nya – utbildningsminister Jan Björklund.
–Höstterminsstarten i augusti 2011 kommer att bli den skolstart sedan 1842 i Sverige med de största förändringarna som introducerats, säger han.
Jan Björklund är en av de med mest makt i Sverige. Han är inte bara ansvarig i regeringen för skola, högskola och forskning – han är också vice statsminister och ledare för Folkpartiet.
Men för 30 år sedan var han tonåring i det lilla textilindustrisamhället Skene i Västergötland. Han var osäker på vad han skulle göra efter skolan och valde ett brett, teoretiskt gymnasieprogram: samhällsvetenskaplig linje.
–Jag var intresserad av samhällskunskap och historia och hade gjort samma val idag. Men jag ångrar att jag av lathet inte läste mer språk i skolan.
Jan Björklund slutade med franska efter det första gymnasieåret. Hans betyg på gymnasiet försämrades också jämfört med högstadiet. Slutbetyget blev 3,5 på den dåvarande betygsskalan där 1 var lägsta betyg och 5 det högsta.
En förklaring var att han på den samhällsvetenskapliga linjen konkurrerade med mer studiemotiverade klasskamrater än tidigare, berättar han när vi träffas i hans arbetsrum på utbildningsdepartementet på Drottninggatan i Stockholm.
Ett annat skäl var att han inte ansträngde sig så mycket som han kunde. I Skene och i Jan Björklunds familj saknades en tradition av att läsa böcker och plugga vidare.
–Där jag växte upp fanns väldigt lite av inställningen att man ska plugga. Jag tror att mina betyg hade kunnat vara lite högre om jag hade ansträngt mig lite mer.
Jan Björklund beskriver gymnasiet som ”en väldig brytningstid i livet”. Inte sällan är det en rörig tid då det finns mycket annat än skolan som lockar. Så var det också för honom och det bidrog till studieresultaten.
–I den åldern var det så mycket annat som intresserade – som tjejer, mopeder och Folkpartiets ungdomsförbund.
Han tror att det är lätt att man i 16-årsåldern väljer en för enkel väg. Det är många som tänker att ”de där ämnena kan jag läsa in senare”.
–Men det är bara det att det där senare blir ju nästan aldrig av, säger Jan Björklund.
För att inte eleverna ska välja bort svåra kurser har regeringen gjort om antagningsreglerna till högskolan så att den som läser vissa gymnasiekurser i matematik, engelska och andra språk kan få extra så kallade meritpoäng. Jan Björklund tycker att elever som vill plugga vidare efter gymnasiet ska anstränga sig och se till att ta meritpoängen.
–Känner man att man klarar av det ska man välja så att man erövrar meritpoäng.
För Jan Björklund blev det ingen akademisk utbildning efter gymnasiet. Han blev yrkesofficer i försvaret istället – och sedan heltidspolitiker.
Ska han idag ge råd till niondeklassare vill han att eleverna ska ”välja ambitiöst”. Men Björklund tycker inte att man ska välja ett program som är ”avsevärt svårare än de klarar av”.
–Föräldrar ska naturligtvis hjälpa till att motivera ungdomarna och uppmuntra dem att välja något som är på höjden av deras förmåga.
Många av eleverna i nian som nu står inför sitt gymnasieval översköljs av reklam från olika skolor. Jan Björklund avråder från att bry sig så mycket om reklambudskapen.
–Mitt råd är att lägga det åt sidan och fundera på vad man själv vill. Först bör man bestämma om man ska välja ett högskoleförberedande program eller ett yrkesprogram. När man gjort det grova valet så väljer man program och inriktning.
I de större städerna finns också många olika skolor att välja bland. Där finns det inget enkelt tips, enligt Jan Björklund. Han är medveten om att det inte är lätt att veta vilka skolor som är bra. Skolornas resultat finns ofta lättillgängliga på nätet – men statistiken säger inte allt, menar utbildningsministern.
–Prata med äldre kamrater, hör hur de trivs och hör om undervisningen är bra. Jag tycker att man ska fokusera på att skolan har god undervisning, inte gå på glättiga erbjudanden om häftiga saker vid sidan av.
