– Allt händer i en del av däggdjurshjärnan som tar hand om de mest grundläggande funktionerna som äta, dricka och röra på ögonen. Allt sker på ett omedvetet plan, och jag tror inte att någon väntat sig att den delen av hjärnan skulle vara så specialicerad, säger Lucy Brown vid Albert Einstein College of Medicine i New York, som var med och gjorde studien.

Förälskelse påverkar helt andra delar av hjärnan än sexuell upphetsning eller långvarig kärlek. Förälskelsen ligger vid hjärnans belöningscentra i stället för nära känslor som upphetsning eller oro. Hjärnans belöningscentra aktiveras också hos spelberoende som vinner eller kokainmissbrukare som får drogen. Men varför förälskelse, som är en mer komplex känsla än att få det man strävar efter, finns i samma region vet inte forskarna, skriver New York Times.

Ett forskarlag från New York och New Jersey har låtit en grupp nyförälskade collegestudenter titta på kort av sina nya kärlekar samtidigt som forskarna scannade deras hjärnor för att se vilka regioner som påverkades. Resultaten publiceras i senaste numret av The Journal of Neurophysiology. Att förälskelsekänslorna sitter i samma del av hjärnan som hunger- och törstkänslor tyder på att känslorna är ett starkt biologiskt behov.

Förälskelsekänslorna finns i en helt annan del av hjärnan än den som aktiveras när en person ser en attraktiv person av det motsatta könet, eller blir sexuellt upphetsad.

När den första förälskelsen går över minskar aktiviteten i ”förälskelsehjärnan” successivt hos dem som fick titta på kort av sin käresta. I vissa fall ökar aktiviteten i en annan del av hjärnan, den del som är involverad i långa förhållanden.

Forskarna undersökte också hjärnan på personer som fick titta på bilder av tidigare partner som de nyligen dumpats av. Hos dessa var aktiviteten i ”förälskelsehjärnan” stor, något som tyder på att dessa känslor ökar vid obesvarad kärlek.

Det kan bero på att människor som är kära införlivar den andre i sina liv på flera psykologiska plan.

– Utvidgningen av det egna jaget sker fort (…) Att helt plötsligt förlora allt det går hårt åt på känslo- förstånds- och belöningscentran i hjärnan. Men den ökade aktiviteten i de delarna av hjärnan lugnar sig efter en tid och ”förälskelsehjärnan” kommer ur krisen intakt och efter en tid kapabel att komma till liv igen med någon ny, säger Arthur Aron doktor vid State University of New York lugnande till tidningen.