För en dryg vecka sedan kom hon in akut till Karolinska universitetssjukhuset i Solna efter att ha drabbats av havandeskapsförgiftning.

–Jag fick en magkänsla, tyckte inte att barnet rörde sig som det brukat göra, berättar hon när vi träffas på intensivvårdsavdelningen för för tidigt födda där hon och sambon Anders Hansson tillbringar all sin vakna tid sedan dotterns födelse.

Farhågorna om att allt inte stod rätt till bekräftades genom ett ultraljud på Södersjukhuset. Sedan blev det bråttom över till Karolinska där Ida föddes med akut kejsarsnitt. Egentligen var hon planerad till den 4 augusti, nu blev det den 28 april istället.

–Jag trodde inte det skulle funka att plocka ut henne så tidigt men det gjorde det och allt verkar ha gått bra, berättar Elin Wetterholm och ser lycklig ut.

Havandeskapsförgiftning är en av de vanligaste orsakerna till extremt för tidig födsel.

Som SvD berättade i gårdagens tidning uppskattas omkring tre per 1000 födda barn födas före 28:e veckan. Mer än hälften av dem riskerar att få bestående men av den extremt för tidiga starten.

Läkarna antyder nu att priset för att rädda vissa av barnen ibland kan vara väl högt.

Både lilla Ida och en månad gamla Emma, som vi träffar på familjeenheten i avdelningen intill, ser dock ut att ha klarat sin för tidiga födsel utan allvarligare komplikationer. Båda behöver stöd med andningen men ingen av dem vårdas i respirator.

Emma föddes också i vecka 26 sedan hennes mamma, Eva Bergenbrant, vaknat upp med blödningar till följd av att moderkakan börjat lossna.

–Vi hade hört att det kunde gå lite hur som helst när ett barn föds så tidigt men vi hann aldrig bli oroliga. Allt gick så fort, berättar hon.

Nu har det alltså gått en månad och lilla Emma andas själv med hjälp av lite extra syrgas. Den värsta faran ser ut att vara över.

Efter elva dygn på intensivvårdsenheten får Eva Bergenbrant och sambon James Hall bo med Emma på eget rum.

Prognosen verkar vara god men för barn födda före vecka 25 är riskerna betydligt högre. I Stockholmsregionen är läkarna eniga om att inte sätta in några räddningsinsatser före 23:e veckan. Men trycket från föräldrarna är ofta stort.

Ihsan Sarman, sektionschef på neonatalavdelningen på Sachsska barnsjukhuset, berättar att flera kvinnor som fött i 22:a veckan upprörts över att inte alla insatser satts in för att rädda deras barn.

–Det kan vara svårt för läkarna att avstå från optimal vård när förväntningarna från föräldrarna är så uppskruvade, säger han.