Hur det går för de för tidigt födda barnen är en återkommande kontroversiell fråga mot bakgrunden att allt fler av dessa mycket små barn räddas till livet. Uppföljningar hittills har visat att ett fåtal har svåra handikapp och många andra får problem med till exempel koncentrationsvårigheter i skolan.

Effekterna upp i vuxenlivet har hittills varit i det närmaste okända. Nu har dock en forskargrupp vid Karolinska institutet (KI) via Socialstyrelsens register följt över en halv miljon svenska barn födda mellan 1973 och 1979.

Fyra procent av dem hade fötts för tidigt, därav 317 barn i vecka 24-28 (de allra minsta). År 2002 när barnen var mellan 23 och 29 år gamla undersökte forskarna deras sociala situation.

- Vår slutsats är hoppingivande, säger barnläkaren Karolina Lindström, vid Sachsska Barnsjukhuset i Stockholm, som lett undersökningen. Det förefaller ha gått bra för den absoluta merparten av dessa barn. Över 85 procent av de allra tidigast födda uppvisade till exempel inga tecken på handikapp eller sjuklighet som unga vuxna.

Men bilden är ändå mer komplicerad. Genomgående levde fler av de för tidigt födda på socialbidrag och förtidspensioner på grund av handikapp eller sjukdom, deras löner var lägre och något färre hade arbete. De negativa effekterna var vanligare ju tidigare barnet fötts.

Samtidigt visar analysen att den betydligt större gruppen av de senare tidigt födda (efter vecka 33) stod för en oväntat stor del av handikapprisken.

- Det beror på att de är fler och därför får större genomslag, säger Karolina Lindström.

Hon menar att denna insikt talar för att också de barn som föds ”litet” för tidigt bör uppmärksammas och få stöd.

Enligt de ekonomiska beräkningarna går gruppen för tidigt födda med samhällsekonomisk ”vinst”. De betalade mer skatt än de får bidrag. Ändå uppgår samhällets stöd totalt till över 600 miljoner kronor per år.

Fotnot: Gränsen för fullgången graviditet går vid vecka 37 till vecka 41.