Om barnvakten hämtar får familjen mer kvalitetstid tillsammans, säger Nannynu:s vd Jeanette Gorosch som anser att branschen gynnar kvinnor som annars ofta går ner i arbetstid för att hinna med.

Varför tycker du att den växande barnvaktsmarknaden är en positiv trend?

– Vi har kommit till en punkt när vi inte orkar vara så stressade längre. Vi ska jobba heltid, hämta barnen tidigt, laga perfekt mat – allt ska vara perfekt. Nu tar man i stället emot hjälp. Det är som ett företag – familjen outsourcar det som man inte tycker är kul eller är bra på. Hämtning och frågan om vem som ska gå ner i tid ställer till mycket jobbigt i ett förhållande.

Vad betyder det för jämställdheten?

– Om man ser på det rent krasst, så är det fortfarande oftast kvinnan som går ner i tid när familjen ska få ihop hämtning på dagis. Om man kan få hjälp med det blir jämställdheten naturligt bättre.

Hur ser du på att Kommunals ordförande säger att det har blivit skamligt att hämta sent och att det ”nästan blivit finare att ha en outbildad barnflicka”?

– Min bild är att föräldrarna vill ha både – och. De vill ha barnen på dagis från nio till tre eller fyra, för där lär de sig roliga grejer och får social stimulans. Men många efterfrågar att barnvakten hjälper barnen att varva ner efter dagis. Jag tror inte att lösningen är att ha barnen där till sex, för jag tror inte att de orkar det.

Vilken utveckling vill du se i framtiden?

– Jag skulle vilja höja barnvakternas status. De är ofta familjens viktigaste stöttepelare och nu när de blir utbildade inom företagen tycker jag att man ska sluta se ner på det som ett pigtjänstejobb.

Namn: Jeanette Gorosch.

Yrke: Vd på Nannynu.

Ålder: 31 år.

Familj: Förlovad.

Barnvakt: Inga barn, men ”den dagen det blir dags ska vi ha hjälp av barnvakt”.

På några år har Barnvaktssverige gått från att vara en uppgörelse mellan grannar till att bli en snabbt växande bransch. SvD har kartlagt branschen.

Om förskolan är väl bemannad och barnen har ett knä att krypa upp i också efter klcokan fyra – då slipper föräldrar känna skam över att inte hämta tidigt med rutsubventionerad barnvakt, säger Kommunals ordförande Annelie Nordström.

Vilka problem ser du i utvecklingen med den växande barnvaktsbranschen?

–Det har blivit skamligt att ha sina barn länge på förskolan. I stället är det finare att ha en outbildad barnflicka som hämtar tidigt och går hem och sätter barnen framför tv:n. Föräldrar ger uttryck för en allmän känsla att det inte riktigt är okej längre att vara förvärvsarbetande och behöva barnomsorg.

Vad betyder det för jämställdheten?

–Rut-avdraget är ett svar på de välsituerade kvinnornas rop på hjälp. Det infördes i stället för att lägga de resurserna på en bra bemannad förskola, så att man lyfter bort skammen från kvinnornas axlar – för det är där den vilar.

Vilken utveckling vill du se i framtiden?

–Den svenska förskolan har ett jätteviktigt uppdrag: förutom att miljön ska vara lärande ska den vara trygg och ge en omsorg om barnen. Och den ska ge båda föräldrarna möjlighet att arbeta.

–Vi vill se frikostigare öppettider och att det är okej att barnen är där, genom att det är bra bemannat. Föräldern ska inte behöva möta en barnskötare eller förskolelärare med tio snoriga, trötta ungar i hallen. I stället ska barnet kunna krypa upp i knät och få lugn en stund.

Namn: Annelie Nordström.

Yrke: Ordförande i Kommunal.

Ålder: 54 år.

Familj: Sambo samt en 20-årig son som gick på en kooperativ förskola.