Överbefälhavaren Håkan Syrén lämnade igår sitt svar till regeringen om hur försvaret ska utvecklas åren 2010–14. Han har fått ihop ett bantat försvar som ryms i en låst ekonomi. Men ÖB är kritisk och anser att antalet förband är för litet.

Han har av regeringen tvingats att planera utifrån den säkerhetspolitiska rapport som lades fram av Försvarsberedningen i juni, före Georgienkriget.

Men i ett säkerhetspolitiskt avsnitt konstaterar ÖB att Georgienkriget och det hårdnande internationella klimatet sedan dess ökat spänningen runt Sverige. Detta ”kan öka antalet incidenter utanför eller i direkt anslutning till svenskt territorium”, varnar ÖB.

– Den omfattande förändring vi gör nu med en ökad tillgänglighet kan möta den typen av tillfälliga eller snabba omvärldsförändringar, säger Håkan Syrén.

Klarar Sverige att agera militärt vid en internationell kris i Östersjöområdet på den nivå du skulle önska?

– Vad gäller förmågan i luften, på och under ytan och till lands är jag tillfreds. Men våra enheter är för få för att få uthållighet, svarar han.

På grund av tidspressen att få fram en försvarsproposition till den 17 mars har Försvarsdepartementet haft samarbetsgrupper med Försvarsmakten där ÖB:s material gåtts igenom innan det överlämnats till regeringen. Något sådant har aldrig förekommit tidigare.

– Jag kan lova dig att diskussionerna gått höga, säger ÖB.

Grunden i förslaget är åtta lätta skyttebataljoner (på 1000 man vardera).

Inom försvaret finns kritik mot att dessa inte kan skyddas fullt ut av stridsvagnar och andra tilläggssystem som nu skärs ner.

– De blir inte halvdana, utan det är i grunden vid en internationell jämförelse riktigt bra nivåer materiellt och kvalitetsmässigt. Men att få in allt har inte gått, medger ÖB.

– Det är i grunden ett mycket gott förslag. Vi går från cirka tre tillgängliga och användbara manöverbataljoner idag till åtta tillgängliga och användbara bataljoner med den nya inriktningen. Det innebär en betydande ökning av Sveriges försvarsförmåga, säger försvarsminister Sten Tolgfors (M).

Norge och Finland ökar försvarsanslagen men inte vi, gör de fel och vi rätt?

– Nej, det beror på att de har ett annat geografiskt läge och andra prioriteringar. Norge har Barentsområdet som de ägnar stor uppmärksamhet. Finland har av tradition en lång gräns mot Ryssland, det finns i deras tankar och minne. Vi har gjort olika vägval där vi får ett tillgängligt och användbart försvar av högsta kvalitet. Vi har ett starkt ubåtsvapen som Finland inte har, vi har ett flygvapen som är nästan dubbelt så stort som deras, svarar Sten Tolgfors.

Ordföranden i riksdagens försvarsutskott Anders Karlsson (S) är kritisk:

– Det går mot ett yrkesförsvar och det gillar vi inte. Man vill koncentrera till några få orter, också det minskar den folkliga förankringen för försvaret som riskerar att bli någonting som känns långt borta för medborgarna.