”Jag trivs i den här miljön. Det är något med lukten, att få jobba med händerna och ta i samtidigt som man använder sin kreativitet”, säger hon. Målet är att jobba som svetsare på en oljerigg.
Foto: lars pehrson
Varje morgon före det tillfälliga jobbet som asfaltsläggare går Jennie Hallestam upp och pluggar svetsteknik. Vuxenutbildningen på Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium, SKTF, började förra veckan och trots att hon inte blev antagen har hon köpt hem böckerna.
–Nu har jag läst ut hela gasboken, jag vill ju följa med i vad de lär sig. Däremot missar jag allt det praktiska. Jag vill bara hoppa in och börja, det här är verkligen min dröm, säger hon och tittar längtansfullt in i svetsbåset genom de orange skyddsdraperierna.
Titta är allt hon får göra. Det blev klart när antagningsbeskedet från Stockholms stad kom i slutet av sommaren. Förklaringen: hon har en gymnasieutbildning.
I två år har hon letat efter möjligheter att läsa till internationell svetsare på en kvalificerad yrkesutbildning, KY. Kravet för den treåriga KY-utbildningen är att ha läst industriprogrammet med svetsningsinriktning på gymnasiet. Jennie Hallestam gick på medieprogrammet.
–Jag gjorde allt rätt från dag ett. Fick MVG eller VG i alla ämnen och läste extra kurser så att jag skulle vara behörig för högskolan om jag ville plugga vidare. Det ångrar jag nu, om jag hade skitit i skolan hade jag haft en chans att tänka om och göra det jag brinner för.
När hon i juni fick reda på att SKTF skulle dra igång en halvårslång utbildning med den grund som krävs för KY-utbildningen och dessutom fick grönt ljus från skolan, sade hon direkt upp sig från sitt jobb som butikschef på NK så att inte uppsägningstiden skulle komma i vägen för skolstarten.
–Vi har kämpat för att få in henne. Här kommer en tjej som verkligen vill. Det är svårt att smälta att det finns plats men att att vi ändå inte kan ta in henne när det dessutom är brist på svetsare av rang, säger Stefan Stebel, svetslärare, som nu har tre elever på utbildningen i stället för de tolv som skolan hade berett plats för.
Ewa Måård Jacobsson, biträdande enhetschef på Stockholms vuxenutbildning, hänvisar till den rangordning som gäller inom komvux.
–En person som exempelvis har en fullständig gymnasieutbildning eller högre utbildning, den är i urvalsprocessen inte prioriterad och får därför avslag.
Varför får inte Jennie Hallestam ta en av skolans tomma platser på svetsutbildningen?
–Stockholm stad tittar på platserna generellt. Alla de utbildningsanordnare vi har skulle kunna ta emot många, många fler personer än vad det finns ekonomi för. Tyvärr har vi inte den möjligheten, vi följer lag och förordning och då ger det konsekvenser, säger Ewa Måård Jacobsson som konstaterar att staden inte tar hänsyn till hur många platser skolorna kan erbjuda.
Jennie Hallestam ser inga problem med prioriteringsordningen men tycker att systemet borde vara mer flexibelt.
–Att få en andra chans om man misslyckas är jättefint men jag förstår inte vad som kan kosta extra om de tar in mig. Läraren och lokalerna finns ändå där.
