2010 års riksdagsval innebar att svenska folket drog undan majoritetsmattan för regeringen Reinfeldt, och gav vågmästarrollen till Sverigedemokraterna. Väljarna skapade alltså förutsättningar för kaos och instabilitet.

Mindre uppmärksammade är två faktorer som anses utmärka en välmående demokrati. Valdeltagandet steg och förtroendet för politiker ligger högt över allt som har uppmätts i SVT:s vallokalsundersökning sedan starten i början av 90-talet.

Hela 70 procent av väljarna säger sig nu ha ”mycket eller ganska stort förtroende” för svenska politiker, högsta notering i samband med tidigare val är 54 procent.

Men om talmansvalet blir representativt för resten av mandatperioden har det politiska systemet troligen hittat ett sätt att ganska snabbt spendera sitt rekordstora förtroendekapital.

För riksmötets första viktiga beslut präglades av politisk prestige, taktiserande och oförmåga till konstruktiva kontakter över blockgränsen. Och gav Sverigedemokraterna precis den roll som partiet har drömt om - ända fram till voteringen.

Då klantade de rödgröna till det, bland annat med ett feltajmat toalettbesök. Per Westerberg skulle därmed ha blivit omvald även om alla Sverigedemokrater hade röstat på Kent Härstedt.

Båda sidor förbereder sig nu på ett utdraget blame-game, som syftar till att ge motståndarsidan skulden för att Sverigedemokraterna får spela en politisk roll.

Fredrik Reinfeldt har sagt att hur regeringen klarar sig ”beror på hur väl Mona Sahlin håller sitt löfte till svenska folket att inte på något sätt, någonstans, någonsin lämna ett politiskt inflytande till SD”.

Det finns flera argument för att de rödgröna inte ska lägga ner sin oppositionsroll, eller ge upp försöken att vinna majoritet för sin politik i riksdagen.

Men talmansvalet handlar framför allt om en prestigeposition och var därför ett tillfälle för båda sidor att vinna goodwill och visa sig storsint. Till och med mer storsint än motståndarna.

I stället fastnade blocken i en konfrontatorisk politisk logik. Bildar det mönster för hela mandatperioden kommer förtroendet för politikerna att vara nere på normala nivåer vid nästa val.