Folke Bernadottes okända kärleksbarn kan kasta nytt ljus över hans historiska gärning.

Sensommaren 1920. 25-årige officeren Folke Bernadotte af Wisborg träffar 28-åriga revyskådespelerskan Lillie Christina Ericson. Ljuv musik uppstår. Och mer än så.

I maj 1921 föder Ericson dottern Jeanne Birgitta Sofia Kristina i Kristiania, dagens Oslo. Då befinner sig Folke Bernadotte i Schweiz för behandling av en magåkomma. Och hela saken tystas ner.

Nu bekräftas att greve Folke Bernadotte - förutom sina fyra söner - också hade en dotter. Men hon dog 1991 bortom all kunglig glans - efter att bland annat ha arbetat som vakt på Nationalmuseum i Stockholm.

Folke Bernadottes far, prins Oscar, avstod redan 1888 sin rätt till Sveriges tron vid sitt giftermål med Ebba Munck af Fulkila, som förvisso var högadlig före detta hovdam - men inte kunglig.

Tidskriften Fokus berättar nu att Folkes föräldrar sparkade bakut inför tanken på giftermål med en skådespelerska och hotade att göra sonen arvlös. I stället iscensattes en ekonomisk uppgörelse.

När Ericson gifte sig med Carl Matthiessen, direktör vid Banan-kompaniet, adopterade han Jeanne, som fick efternamnet Matthiessen. I utbyte deponerade Folke 30 000 kronor (cirka 750 000 i dagens penningvärde) hos barnavårdsnämnden. Varje månad fick Lillie räntan, och när Jeanne blev 18 år fick hon behållningen av summan.

Vidare avsattes 20 000 kronor (cirka en halv miljon i dag) som Jeanne också fick när hon blev myndig.

Men kärleksaffären kan också skänka nytt ljus över Folke Bernadottes historiska gärning. Forskarna har ansett att hans humanitära intresse vaknade sent i livet.

Men i ett brev till Lillie innan de bröt kontakten skrev Folke att han vill göra något för mänskligheten som ett bevis på sin kärlek, berättar grevens barnbarn Jonas Granström.

Under andra världskriget hämtade Folke Bernadottes så kallade Vita bussar hem tusentals skandinaver från tyska koncentrationsläger. Han hyrde då ett fartyg av Salénrederierna. Dess namn var s/s Lillie Matthiessen.