Samtidigt minskade befolkningen utanför tätorterna med 15 200 personer. Störst har ökningen varit i Stockholms län, bara i Stockholms tätort ökade befolkningen med 120 000 under perioden, följt av Skåne och Västra Götalands län. Nu bor 85 procent av svenskarna i tätorter, som utgör 1,3 procent av landets yta.
Annika Lidgren arbetar med servicefrågor på Tillväxtverket. Hon säger att både samhällets och det kommersiellas service på landsbygden blir lidande av utvecklingen att flyttarna går från landet till staden.
- Det blir svårare och svårare att upprätthålla servicen. Den minskar i takt med att befolkningen minskar, men det finns också omstruktureringar i samhället som leder till det, med stormarknader i stället för små butiker och så vidare, säger hon.
Ju sämre servicen och utbudet blir på grund av mindre befolkning på landsbygden, ju fler väljer dessutom att flytta därifrån, vilket leder till ytterligare försämringar i utbudet.
Siffrorna från SCB visar dock att landsbygdens befolkning inte sjunkit mycket i antal på flera årtionden, förskjutningen handlar i stället om att tätorterna växer allt mer. Inte minst beror det på invandringen
Peter Malmsten, analytiker på den statliga myndigheten Tillväxtanalys, säger att det generellt är unga och äldre som lämnar landsbygden för att bosätta sig i tätorter.
- Ungdomar rör sig för att studera, det har man sett under ganska många decennier. När folk blir lite äldre vill man kanske ha nära tillgång till samhällsservice och då kanske man väljer att flytta från ett rent landsbygdsområde till en tätort, säger han.
Inflyttningen till landsbygden handlar ofta om människor som relativt nyligen fått barn och vill återvända till den trygga miljö de kommit ifrån.
Tillväxtverket är med i en rad projekt utifrån ett regeringsuppdrag om att främja tillgängligheten till service på landsbygden. Det handlar ofta om att kombinera verksamheter, som att ha bankomater i matbutiken, betala en affärsidkare för att utföra kommunala tjänster och så vidare.
Definitionen av en tätort är i korthet att den ska ha sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Varken kommun- eller länsgränser spelar någon roll i sammanhanget. SCB mäter tätorter vart femte år.
Under den senaste perioden har 59 nya tätorter tillkommit, enligt den definitionen. Förra året upphörde 29 områden att räknas som tätorter på grund av minskad befolkning. Tolv slogs ihop med andra tätorter och i en blev andelen fritidshus så stor att den inte längre klassas som tätort. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige.
Föga förvånande var det Stockholms tätort som växte mest mellan 2005 och 2010. Befolkningen ökade med 120 000, mer än ett helt Västerås, till 1 372 565 personer. Det är en ökning med 8,8 procent.
Göteborg gick från 510 491 till 549 839, en ökning med 7,2 procent. Malmö tätort blev 22 395 personer och 8,0 procent större, från 258 020 till 280 415 personer.
Den fjärde största tätorten är Uppsala med 140 454 personer.
