Fluortandkräm skyddar tänder-na mot karies. Men att dessutom klunka i sig dricksvatten med fluor kan skada hälsan på flera sätt, varnar 1000 experter i ett upprop riktat till amerikanska myndigheter.
Bakgrunden är att ansedda National academy of sciences våren 2006 krävde att USA omvärderar och skärper sina gränsvärden för fluor. En expertkommitté hade hittat mängder av oroande rapporter som aldrig utretts i grunden. Exempelvis att fluor i dricksvattnet också kunde leda till sämre tandhälsa med missfärgningar och försvagad emalj, liksom oroande rön om lägre IQ, frakturer och skelettcancer.
Strax därpå publicerades en studie vid Harvard dental school som visar att det tycks finnas ett känslighetsfönster hos unga pojkar då deras skelett växer som snabbast. De 5–10-åringar som drack kranvatten med fluor femdubblade risken för att drabbas av bentumör, osteosarkom, i åldern 10–19 år. Känsligheten var allra störst i åldern 6–8 år.
Risken uppmättes vid låga fluorhalter som uppgick till hälften av de 1,5 milligram per liter som Livsmedelsverket tillåter utan anmärkning i svenskt dricksvatten. Vid högre halter var risken sjufaldigad.
Osteosarkom utgör 3 procent av all barncancer med en dödlighet på omkring 50 procent.
–Jag vill inte vara med om skräckkampanjer, men en viss varning är på sin plats. Jag har sett många studier och den här från Harvard är lite svår att avvisa, säger Arvid Carlsson, professor emeritus vid Göteborgs universitet och Sveriges senaste Nobelpristagare.
Han har själv undertecknat uppropet.
– Studien var lite för kvalificerad för att inte inge oro. Jag kunde inte se något metodologiskt fel, och då måste man också fäs-ta visst avseende vid den. Man får inte vänta tills man har 100 procents bevis för en fara för att kunna agera.
Varken på Livsmedelsverket eller Svenskt vatten känner man till de nya rönen.
–Fluorfrågan har legat lågt på prioritetslistan länge och jag har inte följt den så noga. Men jag förstår inte hur man kan göra epidemiologi vid så låga doser som det talas om. Det finns naturligtvis en uppsjö av enskilda studier som gör att man kan dra hårresande slutsatser, säger Åke Bruce, professor på Livsmedelsverket.
Lena Bladh på Sveriges geologiska undersökningar, SGU, bekräftar att Sverige har höga fluoridhalter.
–Vi har en annan berggrund än Danmark och övriga Europa. Tyvärr har vi ingen bra bild av exakt hur mycket fluor som finns i dricksvattnet men det pågår en kartläggning.
Även Svenskt Vatten väntar på nya data.
–En enkät från år 2000 visade att 95 vattentäkter i 59 kommuner hade otjänliga fluorhalter över 1,5 milligram. Det bör vara färre idag, säger Gullvy Hedenberg.
Hon tror att problemet är störst för de cirka 1700 små anläggningar som tillsammans svarar för 5 procent av leveranserna och för den miljon svenskar som tar vatten från egen brunn.
Fluor i dricksvattnet kan ge cancer
Debatten kring fluor har tagit ny fart sedan en pilotstudie vid Harvard visat att halter som förekommer i svenskt dricksvatten tycks femfaldiga risken för skelettcancer hos pojkar. I ett upprop kräver forskare och experter att riskerna utreds. En av undertecknarna är den svenske Nobelpristagaren Arvid Carlsson.
Fler kommentarer 0
Fakta
• Fluor är egentligen en gas som binder sig till annan materia, exempelvis natrium.
Numera vet man att den kariesförebyggande effekten sker lokalt i munnen.
Vid tandborstning får ett barn i sig cirka 0,15 milligram, vilket är acceptabelt. Förutsättningen är att mängden barntandkräm begränsas till en ärtas storlek och att munnen sköljs.
Fluor förekommer även i processad mat.
Källa: SBU
• Osteosarkom är en bentumör. Den drabbar cirka 10–15 personer varje år i Sverige, främst pojkar. Barn, ungdomar och unga vuxna drabbas oftare än äldre.
Det är vanligt att osteosarkom sitter i tillväxtzonen runt knäet – nertill på lårbenet.
Det spel som föregick publiceringen av Harvard-studien var så spektakulärt att fallet granskats av Harvards etiska forskningsnämnd.
Flera av rönen ingick i forskaren Elise Bassins doktorsavhandling från 2001. Den byggde på samma grunddata som chefen för avdelningen, doktor Chester Douglass, använt i en tidigare tung studie där risken för bencancer avfärdats. Douglass anklagades för att ha blockerat en publicering av Bassins rön i en vetenskaplig tidskrift och förvrängt hennes resultat vid kontakter med myndigheter.
Granskningen tog ett år och etiknämndens kortfattade men omdebatterade slutsats var att Douglass, som är stor donator till Harvard och även redaktör för ett nyhetsbrev producerat av Colgate-Palmolive, inte gjort detta ”medvetet”.
När National academy of sciences forskningsråd sedan begärde ut Douglass grunddata blev det först nobben och utredarna fick själva kopiera materialet i smyg vid ett tiotal besök i Harvards bibliotek.
Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna.
Alla kommentarer modereras efter publiceringen av SvD eller av oss anlitad personal. Du kan skriva max tre kommentarer per artikel. Läs reglerna i sin helhet
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se
