För de 115 studenterna på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm blev matte-tentan en omöjlig prövning: Tre av provets fem uppgifter innehöll fel. Först efter drygt halva tiden korrigerades förutsättningarn.
Studenterna begärde omtenta, men kursledningen valde istället att ta hänsyn till felen i rättningen.
På SvD.se reagerar läsarna skarpt.
Signaturen Helena är upprörd: ”Dåligt KTH! Min vän spenderade två timmar på tentan utan resultat, för det visade sig att den inte gick att lösa! Ni plågar era elever, att ni inte förstår det!”, skriver hon.
Kalle lägger skulden på läraren. ”Med tre fel av fem möjliga är det inte fråga om en slump utan om slarv och oduglighet. En kontrollåtgärd vore att låta någon med goda kunskaper, kanske en lärare, göra tentan utan att känna till problemen i förväg. Man blir ju hemmablind.”
Flera av de som kommenterat artikeln på SvD.se har liknande erfarenheter från examinationer vid högskola och universitet-
Signaturen Stdent S-06, har själv gått på KTH: ”Skulle tro att hälften av de tentor jag skrivit sen jag börjat på KTH varit behäftade med allting från stavfel till avsaknad av värden som krävs för att uppgifter ska gå att lösa. KTH verkar inte ha någon typ av kontroll på tentors eller examinatorers kvalitet utan det är upp till institutionens godtycke.”
Nils är kritisk till de skriftliga tentorna: ”Tyvärr har den skriftliga tentan blivit förhärskande på grund av att den är tidsbesparande jämfört med andra former. Examinator bestämmer examinationssätt och är naturligtvis ansvarig för att examinationen sker seriöst. Vad som hittills framkommit i saken visar knappast på en tillräckligt seriös inställning från examinatorn.”
På andra sidan står ett stort antal läsare som anser att studenterna på den här nivån ska klara av att hantera även olösliga tal.
”Det hade visat på särdeles god kunskap i ämnet och förmågan att tänka fritt”, skriver signaturen Matematiker.
”En av de lärdomar som man skall ta med sig från undervisning på högre nivå är att visa saker inte går att lösa. Detta inser man efter att ha angripit ett problem från flera olika håll och utifrån matematiska bevis visat på att talet är olösligt. Avsaknaden av reflektion över vad talet egentligen representerar och avsaknaden av förståelse för matematisk bevisföring är definitivt ett kännetecken på dagens studenter som vill ha allt färdigtuggat” skriver Mike.
Även signaturen Felix H tycker att problemet är uppförstorat: ”Sluta gnäll. Om man kan räkna förstår man att det är ett fel i talet och gör ett antagande för att visa att man kan räkna - det är ju processen som räknas...”
Anna Perse drar en uppgivenhetens suck och konstaterar: ”Svensk ”högskoleutbildning” i ett nötskal? Lärarna kan inte komponera ett prov, och eleverna inser inte att provet är felaktigt uppställt.”
Artikeln får också flera av läsarna att reflektera över studenters tillvaro och rättssäkerhet.
”Att som student bli styvmoderligt behandlad känns igen, men varför ska det vara på det viset? Det finns ingen anledning och hade en liknande situation uppstått på en vanlig arbetsplats så hade avsevärt kraftigare handling och ursäkter avkrävts de ansvariga omedelbart”, skriver Lars Cromander.
