På ena sidan står allmänintresset av att kunna komma ner till badklippor och att skydda exempelvis viktiga yngelplatser nära stranden. På andra sidan finns en växande mängd privatpersoner som vill bygga en badbrygga nere vid stranden eller en bastu vid havet.

Förfrågningarna från privatpersoner med strandtomt ökar. Det märks inte minst på att allt fler överklagar till miljödomstolarna när de fått nej till dispens från strandskyddet. Hittills i år har landets fem miljödomstolar fått in 187 överklaganden. Det är en ökning med 87 procent jämfört med samma period för fem år sedan.

Allt fler driver även sin ansökan vidare till Miljööverdomstolen, där ärendena ökat med över 100 procent.

Bjarne Karlsson, rådman på Miljödomstolen i Nacka tingsrätt, säger att de allra flesta målen gäller privatpersoner som vill bygga på skyddat strandområde. Men det kan också handla om byggen i nationalparker och naturreservat.

– Vi har varit restriktiva under den gamla lagen och ändrar inte beslutet de allra flesta fall. Men vi vet inte hur det blir med den nya lagen än.

Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson är orolig över att dispenserna blir fler.

– De utvärderingar som gjorts visar att strandskyddsreglerna snarast tillämpas bakvänt, man nästan regelmässigt ger dispens, fast lagstiftningen säger att det inte ska vara så, säger han.

Samtliga ärenden i landet hamnar i nuläget på Naturvårdsverkets bord. Högarna har växt från en bunt med ett par tusen ärenden i början av 2000-talet till runt 5 000 per år. Mellan 5 och 10 procent överklagas.

Den nya stridsfrågan är hur den färska strandskyddslagen från den 1 juli påverkar.

Ansvaret läggs nu på kommunerna. Dels ska de lättare kunna undanta områden som är viktiga för landsbygdsutvecklingen, dels ska det bli tuffare att få bygga i de områden där trycket är störst.

Men Mikael Karlsson på Naturskyddsföreningen menar att kommunerna gnuggar händerna och planerar att bygga ut rejält, även i högexploaterade områden.

– Jag antar att Marianne Samuelsson påverkats av vågen av dispenser som riskerar att skölja in över landet. Redan idag så kan det vara svårt att komma ner till vattnet och bada i södra Sverige och runt de stora sjöarna och det kommer att bli värre.

Länsstyrelserna kunde redan tidigare delegera ansvaret för strandskyddet till kommunerna, som behandlat frågorna olika. Bland annat kritiserades Värmdö kommun i Stockholms län efter att man legat högst på den nationella tio-i-topp-listan för dispenser. 2007 gav de dubbelt så många dispenser som trean Österåker.

– I vissa områden är det helt bebyggt så det är svårt för vanligt folk att nå vattnet, säger Pella Larsdotter Thiel, ordförande för den lokala Naturskyddsföreningen i Värmdö.

– Tjänstemännen försöker bromsa utvecklingen, men politikerna släpper ändå igenom varje litet ärende. Det blir de små stegens tyranni. Och de som har råd att köpa strandtomter är ju inte vilka som helst och har kraft att driva sina ärenden väldigt starkt.

På Naturvårdsverket hoppas man på en större tydlighet, men är oroliga över att kommuner och länsstyrelser inte kommer att lägga tillräckligt resurser till dem som jobbar med frågorna.

Men på Miljödepartementet menar man att den nya lagen är bättre och tydligare. Bland annat ska miljö- och friluftsorganisationer få rätt att överklaga beslut.

– Vi vill stärka skyddet i starkt exploaterade områden och lätta på andra. Den förra lagen var väldigt otymplig och vi ville föra besluten närmare människorna, säger statssekreterare Åsa-Britt Karlson.