Intresset för klimateffektiva byggnader har blivit alltmer intensivt det senaste året, framtvingat av det faktum att det nu brinner i knutarna om vi ska lyckas lösa klimatproblemet. I dag står bostadssektorn för cirka 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Så kallade passivhus ser därmed ut att bli en viktig del av lösningen.

Passivhuset, det mest uppmärksammade konceptet för energieffektiva byggnader, utvecklades som först i Tyskland. Ett passivhus har tjocka och välisolerade väggar, ett så kallat klimatskal, som minskar värmeläckaget. Solinstrålningen hjälper till med uppvärmningen och sedan återanvänds frånluften i det mekaniska ventilationssystemet.

I ett passivhus behövs varken radiatorer eller golvvärme. De kallaste vinterdagarna räcker det med de boendes kroppsvärme, värmen från hushållsapparaterna och en lätt uppvärmning av friskluften för att uppnå en behaglig temperatur. Det rör sig alltså om bostäder som klarar sig utan energislukande värmesystem.

Forum för energieffektiva byggnader, Feby, tar varje år fram en marknadsöversikt för passiv- och lågenergihus i Sverige. I årets upplaga, som än så länge bara finns i en remissversion, konstateras det att utvecklingen på området nu går mycket snabbt. Under 2008 fördubblades antalet lägenheter i passivhus till cirka 400.

De närmaste åren kommer byggföretag och privatpersoner att gasa rejält, även om finanskrisen kommer att försena vissa projekt. Under 2009 kommer 900 passivhuslägenheter att färdigställas, Och vid utgången av 2011 räknar Feby med att antalet kommer att vara uppe i drygt 2 000.

Hittills är det de kommunala bostadsbolagen, det vill säga allmännyttan, som svarat för merparten av investeringarna i framtidens miljövänliga boende. Enligt Feby beror detta på att de kommunala bolagen själva förvaltar husen de bygger. Det gör att man kan ta högre investeringskostnader eftersom man vet att de, genom lägre energikostnader, går att räkna hem på sikt.

I Hökarängen i södra Stockholm bygger till exempel Svenska Bostäder 97 lägenheter med passivhusstandard och inflyttning 2010.

Men det är inte bara allmännyttan som satsar. Byggjättar som JM, Skanska och Veidekke ligger alla långt framme med olika passivhusprojekt. Flera av byggföretagen har till och med tagit principbeslut om att uteslutande bygga lågenergihus framöver.

Linda Wester och Andreas Grannbäck samarbetade med en av de större tillverkarna av isoleringsmaterial när de byggde ”Villa Granbäck” norr om Vallentuna. Företaget ville visa att det inte är så tekniskt komplicerat att bygga ett passivhus, samt att man kan bygga det i stort sett hur man vill.

Bygget drogs igång hösten 2007. Man valde att bygga huset i två etapper. Etapp ett, som innefattade tvättstuga, teknikrum, allrum med kök samt toalett och två sovrum, stod klar i slutet av januari 2008 och då kunde Linda och Andreas flytta in.

I början av mars 2009 blev etapp två klar och Passivhus Granbäck var därmed komplett.

– Nu väntar vi bara på bättre väder så att vi kan lägga på ett tredje lager puts. Sedan återstår altan och markarbeten, säger Linda Wester.

Men det räckte inte med att bygga ett passivhus, stor möda har lagts på att minska den totala energiförbrukningen. Bland annat med hjälp av solpaneler som förser huset med varmvatten och en rad andra tekniskt smarta lösningar.

– Vi har installerat LED-beslysning och lågenergilampor. Det är en myt att ett passivhus är beroende av värmen från hushållsapparater och lampor. Då är det viktigare att peka på motsatsen – att solavskärmningen är tillräcklig vid altandörrar och dylikt. Annars är risken stor att det blir för varmt i huset, säger Andreas Granbäck.

Vad har ni för råd till villabyggare som går i passivhustankar?

– Se till att hustillverkaren är godkänd av Passivhuscentrum. Än så länge är det faktiskt bara ett företag, Värsåsvillan, som säljer godkända passivhus, men jag är övertygad om att det kommer att lossna ordentligt de närmaste åren.