Skolläkaren Katarina Karlebo-Berggren på Gubbängens skola i Stockholm ser en dyster trend. Allt fler unga mår sämre. ”Nu tar vi hand om det som kuratorn gjorde förr. Men det är svårt att slussa dem vidare. Det är tufft att få hjälp av barnpsykiatrin.”
Huvudvärk, magont, ryggont och yrsel ökar i alla åldrar bland flickorna. Sämst mår 15-åringarna.
Mer än tre av tio flickor har haft huvudvärk mer än en gång
i veckan det senaste halvåret. Var femte tjej säger att hon haft
magont och ryggont i samma
utsträckning.
Det är några resultat av den senaste riksomfattande undersökningen av hur 11-, 13- och 15-åringar mår.
– Det är en kraftig ökning av stressade 15-åriga flickor. Trenden bryts inte, säger Ulla Marklund, vetenskaplig ledare för
undersökningen.
Studien har genomförts vart fjärde år sedan 1985. Den är internationell och sammanställs av Världshälsoorganisationen.
Även bland 15-åriga pojkar ökar besvären, men inte lika kraftigt. Bland de yngre barnen minskar besvären något.
De ljusa punkterna i rapporten är att användningen av alkohol och tobak minskar. Om man jämför 2001 och 2005 visar det sig att andelen pojkar och flickor som uppgett att de prövat att röka har minskat i alla åldersgrupper.
– Vi har satsat kraftigt på information om tobak men även rökförbudet på krogen kan spela in. Vuxnas attityder påverkar också barn, säger Ulla Marklund.
Den allmänna hälsomedvetenheten i samhället påverkar också barn och ungdomar. De äter mer frukt och grönt och mindre godis än vid tidigare undersökningstillfällen.
– Jag tror att den allmänna hälsotrenden ger medvind.
Skolluncherna har blivit bättre, tycker Ulla Marklund. Hon
pekar på att det beror på att eleverna får vara med i kostråd och att personalen arbetar mer aktivt med att förbättra maten.
Katarina Karlebo-Berggren har varit skolläkare sedan 1988. Hon arbetar på tio skolor i Stockholm och har följt hälsoutvecklingen på nära håll.
– I dag är det ingen som lyfter på ögonbrynen för att barn har ont i magen. Och jag möter mer social misär än när jag började
arbeta, säger Katarina Karlebo-Berggren.
I studien framgår att pojkar upplever sig som för smala och flickor som för tjocka. I alla åldersgrupper bland pojkar bantar ungefär 6 procent. Bland flickorna svarar 15 procent av 15-åringarna att de försöker gå ner i vikt.
– I profilklasser är det mycket tävling om att se smal ut. Jag har klasser med många dans- och idrottselever och där får jag hålla efter dem, säger Katarina Karlebo-Berggren.
Precis som Folkhälsoinstitutets expert tycker Katarina Karlebo-Berggren att eleverna äter bättre.
– Finns det en kökschef med lite idéer kan man göra spännande mat. Och det uppskattar ungarna, allt gnället på skolmaten håller jag inte med om, säger hon.
I dag möter Katarina Karlebo-Berggren fler barn som lever
under svåra förhållanden än i slutet av 1980-talet.
– Vissa har uppenbara sociala svårigheter. De lever kanske med alkoholiserade föräldrar. Ofta händer inget, trots att vi påtalar problemen. Barnen får bo kvar. Det tar för lång tid innan socialtjänsten ingriper i svåra fall,
säger hon.
Hur ska unga må psykiskt bättre?
– Om jag jämför med min skoltid var det en mamma som mötte i hallen, så har inte barn det nu. Fler hemmafruar? Nej, jag vet inte. Själv skulle jag inte vilja vara hemmafru men en gyllene medelväg måste till, säger hon.
Sven Bremberg är läkare på Folkhälsoinstitutet. Han har följt utvecklingen sedan undersökningen inleddes för över 20 år
sedan.
Han anser att bättre uppföljningar behövs.
– I sjukvården och industrin
arbetar man systematiskt med
effektivitet. Skolan kom sent ut på banan i mitten av 90-talet.
Mikael Bondesson
08-13 51 06,
mikael.bondesson@svd.se
